| 310 | Om Christi pino och dödh. | Om Christi pino och dödh. | 311 |
Vppå korssens trä och stam:
Han är worden här på jorden
Ett oskyldigt Påskalamb:
Han haar dragit/ från oss tagit
Syndsens bördo last och skam.
8. När fullbordat alt war wordet/
Han sin anda sidst vpgaf.
Togs strax neder: och medh heder
Lades vthi Josephs graf.
Fadrens ifwer blidkad blifwer;
Dödsens boijor lösas af.
9. Efter Skriften vthaf griften
Stod han vp och seger want;
Ther medh fällte Satans wälde/
Then medh mörcksens kädior bandt.
Först förlänte Testamente
Til sin kärleks wissa pant.
10. Satan fängslas och nu ängzlas:
Syndsens wåld och dödsens macht
Är nu bunden/ öfwerwunnen/
Helwetis port är nederlagd.
Nu är helat hwad haar felat/
Fadrens nådh är återbracht.
11. Ty lofsiunge gamle/ vnge/
Fadren i sin härlighet;
Och hembäre tack och ähre/
Sonen för hans kärlighet;
Samt then sanne Helge Ande/
Nu och i all ewighet.
Se tonen Num. 244.
1. JEsu! lär migh rätt betänckia
Tin tänckwärde swåra dödh/
Och tin bittra pinos nödh:
Hielp at jagh kan migh nu sänkia
I tin helga diupa såår/
Ther jagh lijf och hälsa får.
2. Fast min tunga måste lemna
Myckit som i siälen är/
Hwilken haar tigh ganska kär;
Wil jagh lijkwäl något nämna
Tigh til ähra/ migh til tröst:
JEsu hör een ödmiuk röst.
3. Efter jagh all werldzlig tancka
Bör i dagh vhr hogen slåå/
Och hos korsset stadigt ståå;
Ty hielp migh at jagh må samka
Helga droppar af titt blodh/
Som vpfriskar siäl och modh.
4. Öpna migh förståndsens öga/
At thet kan tin kärlek see/
Som tu wille tå betee/
När tu på thet korsset höga
Som ett lamb upoffrad war/
Och all werldsens synder bar.
5. Jagh kan theras swårhet finna
Efter tu haar swettat blodh/
Tå tigh döden förestod/
Och tu fannt Gudz wrede brinna
| 158. | Rr | Öfwer |
