Een droppa regn nedkalla;
Men tu/ o JEsu! Gudh och Man/
Äst then som hielper alla:
Så hielp/ o Gudh! som hielp förmår/
At wij tin godhet åhr från åhr/
Må gladlig prisa/ Amen.
Se tonen Num. 321.
1. Gif oss/ o Gudh! wårt daglig brödh/
Förskona oss för hungers nödh;
Förlän oss hwad som nyttigt är:
Wår Gudh ästu och Fader kär.
2. Lät vp/ o Gudh! tin milda hand/
At wäxa må vthi wårt land
Gräs/ örter/ korn/ godh frucht också;
At brödh och sädh eij tryta må.
3. Tu föder ju alt hwad tu skop/
Tu hörer ock korpvngars roop:
Ty hör och märck/ o Fader kär!
När wij tin barn nu rope här.
4. Tänck eij vppå wår synd så leed/
Förlåt oss then/ och war eij wredh.
Lät spörjas tin barmhertighet/
Tin godhet vthi ewighet.
<
317.
Een Sommarwisa. Se tonen Num. 412.
1. THen blomstertijd nu kommer
Medh lust och fägring stoor/
Nu nalkas liufwe Sommar/
Tå gräs och örter groor.
Then blida Sool vpwärmer
Alt hwad haar warit dödt;
Tå hon oss skrider närmar/
Blijr thet på nyo födt.
2. The fagra blomsterängiar
Och åkrens ädla sädh/
The grönskand’ örtesängiar
Och alla gröna trädh/
The skola oss påminna
Gudz godhets rikedom:
At wij Gudz nådh besinna/
Som räcker åhret om.
3. Man hörer foglar siunga
Medh mångahanda liudh;
Skal icke tå wår tunga
Lofsäija HErran Gudh?
Min siäl vphög Gudz ähra
Medh lof och glädiesång/
Som frögda wil och nähra
Oss medh wälgierning mång.
4. Tu ädle JEsu Christe/
Wår glädie-Sool och skijn/
Blif hos oss til wårt sidste;
Vpwärm wårt kalla sinn:
Gif kärleks eld i hierta:
Förnya siäl och and:
Wänd bort all sorg och smärta/
Medh tine milda hand.
5. Tu Sarons blomster skiöna/
Tu Lilja i grön dahl/
