och då han börjar wid 8 och går ned till wenster i lägre octaven, utmärker detta med ett streck af pekkäppen öfwer ziffrorna från höger till wenster, samt, då han börjar med 1 för att gå framåt i högre octaven, utmärker detta med ett strek af pekkäppen från wenster till höger under ziffrorna, hwilka tecken ungdomen läres att förstå.
Öfningen af intervallerna får ej upphöra förr, än den, om detta inträffar, blir ungdomen widrig såsom öfwerflödig för redan wunnen färdighet. Det är genom fullkomlig kännedom af intervallerna i redigt begrepp och praktisk färdighet, som man besitter förmågan att läsande sjunga ur bok, såsom man läsande talar ur bok. Hwad den skatt är, som en ädel och så wäl underwisad lärjunge häruti äger genom hela lifwet, i tacksamhet för sin ungdoms lärare, till frid och nöjen för sig sjelf och andra, det kan icke med ord uttalas. Att kunna genom sången gifwa en röst åt sitt hjertas känslor och kärlek, och säga dess hemlighet till sig sjelf och inför sin Gud, är sällskap i öknen, och en wän, der ingen wän finnes.
Ungdomen måste småningom börja att wänja sig umbära ledningen af Psalmodikon, för att sjelfständigt och på egen hand angifwa tonerna. Härwid röjer sig behofwet att bemärka äfwen intervallen mellan intervallerna i ofwanstående schema af tonarternas intervaller, eller afståndet tonerna emellan, ifrån den ena spalten till den andra. Dessa intervaller må derföre i sin tid uppsökas och benämnas. Intervallerna i Psalmernas melodier böra ock nu bemärkas och uppnämnas, hwartill sättet finnes utfördt i slutet af andra afdelningen, under titeln: läsning från taflan.
I en god sång måste hwarje ton wara centrum för den påföljande. Inträffar att den sjungande ej kan i örat och med rösten fatta och finna en påföljande ton från den han redan sjunger, ehuru han wet intervallen eller dess afafstånd, så ger detta tillkänna, att örat förlorat intervallen, genom förwillelse på ljudet af föregående tonföljder. Han förgäte nu dessa och tänke den ton han innehar och sjunger, såsom sjelfständig prim eller utgångspunkt för den påföljande, och han skall snart finna sig redig och weta att säkert träffa tonen.
Det första och sista, enda och allt af sången från dess tonskrift, är icke mer än det, att säkert, rent och
