med färdighet träffa intervallerna. Den som ernått denna lilla skicklighet är en tillräckligt god sångare för den offentliga Gudstjensten, om han sjunger med åtanka af det heliga. Detta kan icke läras mechaniskt; det är ett werk af hwar och ens egen fria wilja, men det ljufwaste, det fridsällaste af alla jordens nöjen. Konsten är icke stor för den som fattat hågen, hwilken måste wäckas, om saken med förstånd och fridsamhet wårdas; ty sången är af allt älskeligt det älskligaste: den är menniskornas wällust, som ordet så härligt säger, och, anlagd för andakten, en källa af frid och sinneslugn, hwilken, i lefwernets alla wexlande öden af glädje och sorg, aldrig upphör att för sina wänner utgjuta sitt uppfriskande helsowatten – ja, som af fromhetens och broderkärlekens läppar, ännu i dödens stund förmår en röst af hugswalelse.
Förteckning å Psalmernas Melodier genom alla Tonarter.
N:o 17, 18, 25, 31, 33, 39, 51, 56, 59, 82, 99, 103, 118, 130, 133, 138, 149, 151, 152 a, 166, 167, 178, 180, 185, 190, 194, 202, [1] 206, 216, 226, 229, 232, 237, 288, 333, 347, 369, 374, 390, 399, [2] 402, 421, 424, 438, 440, 447, 478; Tillsammans 47.
N:o 11, 21, 26, 64, 92, 96 b, 100, 122,
