cent, och ett med fallande; i den trochaiska både ett och tunummern med fallande.
| Jambiskt: | tu! | ett; tu! | ett tu! | ett; m. m. |
| Trochaiskt: | ett: tu; | ett: tu; | ett: tu; m. m. |
I Jambiska rythmen har turnummern, utan tillökning af sitt tidmått en uppmärksamhet och wigt för sig, som undfaller i den trochaiska. Fötterna ombytas icke, blott accenten och försteget under uttalet af räkningsorden. Dessa båda taktarter äro, med få undantag, de enda, som i wåra psalmer förekomma.
Tretakten är dans och för march otjenlig. Likwäl kan den räknas och anwändas wid någon af skolans öfningar, t. ex. utryckningen ur bänkarna wid formerandet af läscirklar. En sådan rörelse kunde ske under räkning af denna taktart. Att fötterna härwid wexla nummer förwillar icke; ty tretakten fattas icke såsom marche, utan som dans.
Några ord i Jambiska, Trochaiska och Daktyliska wersmåttet, uttalade under marchen, uttrycka rörelsens regel klarare, än räkningsord för taktdelarna.
| T. ex. Jämntakt: |
||||||||||
| Jamben: | Gif | akt | på | takt, | gif | akt | på | takt! | ||
| Trochén: | Akt | på | tak | ten, | akt | på | tak | ten! |
| Tretakten: | |||||||||||||
| Daktylen: | Ak | ten | på | tak | ten, | haf | ak | ten | på | tak | ten, | haf | m.m. |
För Jamben och Trochén kan man med winst för saken och til undwikande af tröttande enformighet omwexla uttalet af stafwelserna, så, att hwart steg wid ett tillfälle får twenne stafwelser, wid ett annat en stafwelse. I förra fallet kommer den korta stafwelsen mellan steget, och uttalas under det foten lyftes och framföres.
På detta sätt kan sinnet för takt och äfwen för rythmen wäckas och öfwas, utan att någon tid borttages för skolans öfriga yrken. Är sinnet wäckt och waket, så fattar det lätt olikheterna i rörelsens hastighet, och sången får styrelse inifrån, hwarwid behofwet af yttre tecken för taktens utmärkelse småningom allt mer undfaller.
