Lydiska skalans första hälft är wäl egen genom sin förhöjda fjerde ton, men den sednare hälften är Jonisk.
Mixolydiska skalans första hälft är Jonisk, den sednare Dorisk.
Aeoliska skalans första hälft är Dorisk, den sednare Frygisk.
42. [1] Hwad betyder bokstafwen, som i boken finnes tecknad öfwer hwarje psalm? Psalmens tonhöjd, i hwilken den efter choralboken spelas å orgelwerket.
43. Hwad utmärker den, efter bokstafwen, öfwer hwarje psalm befintliga zifferteckning? Tonarten, hwarur psalmen går.
44. Hwad innebär denna företeckning för sången? Att alla i psalmen förekommande, toner äro stora eller små, enligt företeckningen, som utwisar tonarten.
45. Har detta intet undantag? Jo, men när sådant inträffar, finnes det i psalmen med särskilt tecken utmärkt.
46. Gäller ett sådant tecken till undantag för alla sedan i psalmen förekommande toner af samma nummer? Nej; det gäller endast i den takt det står.
47. Hwad är en Tetrachord? En följd af fyra närbelägna toner.
48. Huru många äro Tetrachorderna? Fyra.
49. Huru kallas de? 1 Doriska Tetrachorden, 2 Frygiska Tetrachorden, 3 Lydiska Tetrachorden, 4 Joniska Tetrachorden.
Anm. Här bemärktes, såsom exempel, de fyra första tonerna i skalorna af samma namn.
50. Hwilken är tonhöjden i Doriska Tetrachorden? Andra tonen stor, den tredje liten.
51. Hwilken är tonhöjden i Frygiska Tetrachorden? Både andra och tredje tonen liten.
52. Hwilken är tonhöjden i Lydiska Tetrachorden? Andra och tredje tonen stor, och den fjerde öfwerstigande.
- ↑ De nu förekommande frågor, till och med den 46:te, kunna sparas till dess läsningen af psalmerna begynnes, hwarom längre fram.
| 33 |
