31. Hwilka toner kallas små och stora? Andra, tredje, sjette och sjunde tonen.
32. Hwilken är skilnaden emellan liten och stor ton? Den stora tonen är en half ton högre, än den lilla, och den lilla således en half ton lägre, än den stora.
33. Huru tecknas detta för ögat? Att tonen är liten tecknas med ett streck före dess nummer, att den är stor med ett upprätt kors före densamma.
34. Huru kallas dessa tecken för korthet i talet? Minus och plus, enligt bruket i räkenkonsten.
35. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Doriska tonarten? Andra och sjette tonen stora, tredje och sjunde tonen små.
36. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Frygiska tonarten? Alla små.
37. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Lydiska tonarten? Alla stora.
38. Hwilken egenhet utmärker den Lydiska tonarten? Öfwerstigande fjerde ton.
39. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Mixolydiska tonarten? Andra, tredje och sjette tonen stora, men den sjunde liten.
40. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Aeoliska tonarten? Andra tonen stor, men tredje, sjette och sjunde tonen små.
41. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Joniska tonarten? Alla stora.
Anm. Allt detta finnes å taflan utmärkt till höger, der tonarternas företeckning är utförd.
Tillfälliga anmärkningar kunna här göras, angående tonarterna, till hjelp för minnet genom begreppet.
Doriska, Frygiska och Joniska skalorna kunna delas i twenne, sjelfständigt betraktade, likljudande hälfter af fyra toner hwardera, inom hwilka tonförhållandet är detsamma. Ifrån och med den första tonen till och med den fjerde är, i dessa skalor, tonförhållandet detsamma, som ifrån och med den femte tonen till och med den åttonde.
Dessa trenne skalor äro egne och sjelfständige, de öfrige af dem sammansatte.
