Anm. För att göra alla tonförhållanden åskådliga, som under- eller öfwerstiga octaven, kan nedanstående tonnummer med krita ritas å taflan, jemte sina tecken, enligt tonarten, i spalter, såsom å skoltaflan:
| 5 | 6 | 7 | 8 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8, | 1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8, | 1 | 2 | 3 | 4 |
Man kan äfwen nyttja skalan å skoltaflan, om man, för behofwet af högre octav, börjar wid 1 och föreställer sig denna tonnummer, såsom innehafwande samma rum som 8, samt, för behofwet af lägre octav, börjar wid 8 och föreställer sig denna tonnummer såsom innehafwande samma rum, som 1. Underwisaren utmärker med ett streck af pekkäppen, öfwer och under ziffrorna, öfwergången i lägre och högre octav. Förhållandet är detsamma alla octaver emellan.
138. Hwilket är sjunde tonens afstånd från den sjette i D. T.? Liten sekund.
139. Hwilket är åttonde tonens afstånd från sjette i D. T.? Liten terz
140. Hwilket är i D. T. andra tonens afstånd, i högre octav, från den sjette i lägre? Ren quart.
141. Hwilket är i D. T. tredje tonens afstånd, i högre octav, från den sjette i lägre? En förminskad quint.
142. Hwilket är åttonde tonens afstånd från den sjunde i D. T.? Stor secund.
143. Hwilket är i D. T. andra tonens afstånd, i högre octav, från den sjunde i lägre? Stor terz.
144. Hwilket är i D. T. tredje tonens afstånd, i högre octav, från den sjunde i lägre? Ren quart.
145. Hwilket är i D. T. fjerde tonens afstånd, i högre octav, från den sjunde i lägre? Ren quint.
På detta sätt genomgås, i frågor och genfrågor, kyrkotonarternas öfriga skalor, hwilket är öfwerflödigt att här utföra. Med denna öfning ware man ihärdig. Den är af alla den wigtigaste. Att åtskilja interwallerna och deras särskilta tonhöjd är lätt, om man blott erinrar sig de säkra kännetecken, som frågan 72 till och med 82 äro uppgifna, nemligen:
Liten secund har nästa rum;
Stor secund har ett mellanrum;
Liten terz har twå mellanrum;
Stor terz har tre mellanrum;
Ren quart har fyra mellanrum;
