otåliga stridstuppar tänka, att alla likna dem, och känna sig olyckliga, då de ej få hänga i sadeln och stigbygeln. Kära Dunois, laga att hundarne bli uppkopplade och noga tillsedda. Vi skola hålla rådplägning i dag i stället för att jaga.»
»Min länsherre», svarade Dunois, »ni blir ej af med grefve Crèvecœur för så godt köp, ty hans herres instruktioner lyda, att om han ej får den audiens, han begär, skall han uppspika sin handske på palisaderna framför slottet, såsom tecken till en utmaning på lif och död från hans herres sida, samt uppsäga hertigens länspligt under Frankrike och förklara ögonblickligt krig.»
»Ha!» sade Ludvig, utan någon märkbar förändring i rösten, men rynkande pannan, tills hans genomträngande mörka ögon blefvo nästan osynliga under de buskiga ögonbrynen; »är det verkligen så? — Vill vår gamla vasall visa sig så stormodig — vår älskelige kusin behandla oss så onådigt? Nej då, Dunois, måste vi utveckla Oriflamme och höja ropet: Denis Montjoye!
»Dertill säger jag ja och amen af allt mitt hjerta», sade den krigiske Dunois, och vakterna i salen, som ej förmådde motstå samma drift, rörde sig hvar och en på sin post, så att det uppstod ett doft, men tydligt ljud af slamrande vapen. Konungen såg sig stolt omkring och för ett ögonblick tänkte han värdigt sin hjeltelike fader och såg ut som denne.
Men ögonblickets uppbrusning gaf genast vika för en hop statsskäl, hvilka vid denna tidpunkt gjorde en öppen brytning med Burgund synnerligen farlig. Hertiginnans af Burgund bror, Edward IV, en tapper och segerrik monark, som personligen stridt i trettio fältslag, satt nu på Englands tron, och man kunde med sannolikhet förmoda, att han blott väntade på en brytning mellan Ludvig och sin nära anförvandt, för att genom Calais’ alltid öppna port till Frankrike öfverföra de vapen, som under de engelska inbördes krigen varit så segrande, och genom detta, för den engelska nationalandan mest anslående af alla företag, ett infall i Frankrike, utplåna minnet af de inre splittringarna. Till detta skäl kom hertigens af Bretagne vacklande trohet och andra vigtiga omständigheter, så att, då Ludvig efter ett långt uppehåll åter
