»Jag höll ut kampen med dem som voro äldre och starkare än jag, tills vi alla dukat under och jag fått ett farligt sår.»
»Ej värre skråma vill jag tro, än den jag sjelf fick för tio år sedan», sade Le Balafré. »Se på det här ärret. Aldrig har en Ogilvies svärd plöjt en så djup fåra.»
»De plöjde djupt nog», svarade Quentin dystert; »men de tröttnade till slut, och då jag ännu befans hafva en gnista lif, förskaffade min mors förböner mig nåd; men ehuru en lärd munk ifrån Aberbrothick, som händelsevis var vår gäst vid det olyckliga tillfället och som med knapp nöd undslapp att blifva dödad i handgemänget, tilläts att förbinda mina sår och föra mig till en säker plats, så var det endast på både hans och min moders gifna löfte att jag skulle bli munk.»
»Munk!» utropade morbrodern; »Helige sankt Andreas! Nå det kunde väl aldrig hafva fallit mig in. Allt ifrån min spädaste barndom har väl aldrig någon ens så mycket om drömt om att göra mig till munk — och likväl undrar jag derpå, när jag rätt tänker på saken; ty om jag undantar läsa och skrifva, som jag aldrig kunnat lära, och psalmsjungandet, som jag aldrig kunnat fördraga, och drägten, som blott passar för en galen tiggare, — vår Fru förlåte mig!» härvid gjorde han korstecknet — »och deras fastor, som alls ej passa för min aptit, så kan jag ej inse, hvarför jag ej skulle kunnat vara en fullt ut lika god munk, som min lilla vän i S:t Martin der borta. Men jag vet ej hur det kom sig, att ingen nå'nsin har föreslagit mig detta kall. Och således, systerson, skulle du bli en munk — men hvarför det, om jag får fråga?»
»På det min faders hus skulle dö ut, antingen i klostret eller i grafven», svarade Quentin med djup känsla.
»Åhå!» sade morbrodern, »jag förstår då. Sådana inpiskade skälmar! De kunde likväl ha lurat sig; ty ser du, systerson, jag sjelf kommer grant ihåg kaniken Robersart, som tagit munk-kåpan, men derefter rymde ur klostret och blef kapten för ett af fri-kompanierna. Han hade en älskarinna, — en den vackraste tös jag nån'sin sett, och tre lika söta barn. — Således får man inte för mycket lita på munkarne, systerson — de äro inte att tro
