Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Frimureran.
Ôm att d'ä sant nu för tia, dä vet int ja. Men på far mins ti va dä allt si sôm så mä frimureran.
Far min va ingen rädd kär, men nog ble'n unnli, när de ble tal ôm den tia han va gårsdräng när källmäster Lunngren ve Låsen i Kallsta.
Skrömt å ilänn lär dä ha vôr för jämnan därôpp i frimurstehôlla i Låsen. Far min va pocka te gå ôpp på vien iblann å da feck'en lôf te gå förbi di utäck dôran sôm va därôpp. Dä tass å tass å host å skrömtulér sä därinn, sa'n, för jämnan, å en gang
