4 Motioner 11 Första kammaren, Nr 61. position i ämnet (nr 41) till 1932 års riksdag. Av berörda propo.-:ition framginge, att utredningen i stort sett bekräftat de uppgifter, som av hantverkets målsmän lämnats inför statsmakterna angående de missrförhållanden, som rådde inom hantverket. I propositionen föreslogs emellertid icke några positiva åtgärder' från statsmakternas sida för undanröjande av angivna missförhållanden, och beaktades sålunda därvid icke hantverkets önskemål om förbättrad lagstiftning å området.. I anförande till statsrådsprotokollet i samband med propositionens avlåtande förklarade föredragande departementschefen, att han vill beaktade hantverkets righeter men icke funne den väg, som av hantverkarnas organisationer anvisats för svårigheternas avhjälpande, frarnkomlig. Betydande resultat borde härutinnan kunna vinnas genom åtgärder av hantverkarna själva och deras organisationer, genom samarbete och inbördes överenskomnielser för förverkligande av det mål, för vars uppnående lagstiftningens ingripande påfordrades. Uppställande av legala villkor för rätt tillsjälvständig yrkesutövning kunde statsrådet för sin del icke tillstyrka. Till stöd för sina yrkanden om utredningens återupptagande anförde motionärerna bland annat följande: Sedan år 1932, då utredningen avslutades, hade förhållandena inom hantverket undergått en väsentlig försämring, varför behovet för hantverket av en ändrad lagstiftning å området blivit alltmera framträdande. Enligt motionärernas mening vore hantverkets iråkade svårigheter i icke ringa mån en följd av den väldiga ökning av antalet självständiga företagare inom hantverket, som de senaste åren förekommit. Med krisen hade nämligen följt en omfattande nyetablering inom nära nog samtliga yrken. Ehuru givetvis de nya företagarna i viss utsträckning utgjorts av arbetare från bestående hantverksföretag, vilka på grund av krisen måst permitteras och vilka till följd därav etablerat egna rörelser, hade emellertid de nya företagarna i betydande omfattning bestått av arbetslösa från industri. handel och jordbruk med ringa eller inga kvalifikationer för yrke-ts utövande. Synnerligen ofta hade desamma utgjorts av yngre personer med endast helt kort tids praktik i respektive yrken. Ifrågavarande kategorier företagare utförde arbeten till nära nog hur låga pri<er som helst, därigenom pressande prisnivån till förfång och skada för de verkli,-ru yrkesmännen. Den till följd av konkurren.-vn från (less-a "bönha.<ar"- minskade avsättningen hos hantverk-m1iistnrna lmde resulterat i ökad permittering av hos miistarna uiistiillda, faokutbildude arbetare. Även för ullmänheten hade de skildrade företeelsermi haft -\'ttorst monlign verkningar iform av fnskarbeten och för.-<ii||ira<lv varnkvulitetor. För limit.verlu-t< fnrtbestüml utgjorde de skildrade niissförhällandena en allvarlig fara. En grundbetingelse för att lumtvorket skulle kunna hiivda sig i saiiihället vore, att allmänhetens tro på det goda. hålllmru hantvorksixrbetet ickt- mnlå,
