Sida:RD 1935 23.djvu/325

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

lofiomr o' Första kammaren, Nr 62. 1 Nr 62. Av herr Johanson, Karl Emil, angående en rättvisare beräkning av' mindre jordbrukafrs premier till riksförsäkringaanslaltøn. Genom lagen om den obligatoriska olycksfallsförsäkringen erhöll Riksförsäkringsanstalten en synnerligt grannlaga uppgift i fråga om upprättandet av arbetsgivareförteckningar över -alla mindre arbetsgivare på landsbygden, och påförandet. av skäliga försäkringsavgifter. Det är uppenbart, att häradsskrivarna ej kunna känna förhållandena och att mantalsombudens uppgifter ej alltid kunna vara fullt tillförlitliga. Även om största noggrannhet och omsorg iakttages kunna många felaktigheter insmyga sig angående antal anställda arbetare och tillfälliga arbeten. Detta. är dock svårigheter som kanske kunna helt övervinnas. Däremot torde rättelse kunna åstadkommas ifråga om anstaltens påförande av försäkringsavgifterna. Då för de mindre arbetsgivarne ej förekommer deklaration beräknar anstalten själv avlöningsbeloppen, som läggas till grund för de årliga avgifterna. En jämförelse mellan jordbrukets verkliga avlöningar och riksförsäkringsanstaltens beräkningar visar att dessa mindre jordbrukare påföras försäkringsavgift på avsevärt högre lönebelopp än som ofta i verkligheten förekommer. De större jordbrukarne som deklarera och i allmänhet hava de högst avlönade arbetarna erlägga ofta lägre avgifter per arbetare och år, men om en olycka inträffar, beräknas ej sjukpenning och eventuell livränta efter de erlagda premiernas storlek utan efter vederbörande arbetares inkomster. De största felaktigheterna uppstå dock därigenom att premierna för alla hos mindre arbetsgivare anställda jordbruksarbetare beräknas lika, oavsett om dessa arbetare äro fullgoda eller ej. Många småbrukare, som ej ha tillräckligt arbete för en fullgod arbetare och ej heller inkomster till dennes högre avlöning, anställa en ung ovan arbetare för en ringa lön och ett mången gång enkelt vivre, men när premien för olycksfallsförsäkringen skall erläggas, är den lika hög som för fullgod arbetare, vilket innebär att en orättvis börda pålägges den minst bärkraftige. Det är uppenbart, att förhandenvarande förhållanden, som ovan påpekats, äro otillfredsställande, och att åtgärder böra vidtagas för åstadkommande av en mera rättvis beräkning av jordbruksarbetarnes löneförmåner och därmed följande premier för olycksfallsförsäkringen. Därvid bör ock tagas i beaktande, huruvida hos mindre jordbrukare anställda arbetare ej böra klassificeras efter löneförhållande. Bihang till riksdagens protokoll 1935. 3 saml. Nr 62-63. 1