Sida:RD 1935 34.djvu/273

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


2 ' Jordbruksutskottets utlåtande Nr 43. Såsom i Kungl. Maj:ts proposition nr 92 (sid. 16-18) till 1933 års riksdag omförmäles hade vissa lånenämnder föreslagit, att frågan om förbättringsarbete ej borde sammankopplas med stödlånets beviljande, utan att låntagaren borde hava möjlighet att, sedan lånet utanordnats, göra framställning om dess gäldande genom utförande av sådant arbete. Det hade också ifrågasätts, att i låneansökningen skulle behöva angivas allenast, huruvida och till vilket belopp lånet avsåges skola gäldas genom förbättringsarbete, samt att närmare förslag å det arbete, som skulle komma till utförande, skulle kunna insändas sedan lånets storlek bestämts och medlen utbetalats. Centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden ansåg, att planer och kostnadsberäkningar för ifrågasätta förbättringsarbeten borde kunna ingivas till lånenämnden först sedan meddelande lämnats, att lån blivit beviljat. Härigenom undvekes att den, som fått sin Låneansökan avslagen, åsamkades utlägg för upprättande av dylika handlingar. Dock syntes det kravet böra uppställas, att redan i låneansökningen angåves, huruvida lånet avsäges skola återbetalas medelst utförande av förbättringsarbete, samt i jakande fall, arten av detta arbete. Centralnämnden ansåge sig däremot ej kunna tillstyrka det förslag, som framkommit därom, att frågan, huruvida lån finge återbetalas genom förbättringsarbete, borde hänskjutas till tidpunkten efter lånets utanordnande. Departementschefen fann i likhet med centralnämnden icke lämpligt att såsom ifrågasätts låta låntagaren, först sedan stödlånet blivit till honom utbetalt, avgöra huruvida han önskade gälda detsamma genom förbättringsarbete. Däremot hade departementschefen ej något att erinra mot ett sådant tillvägagångssätt som det av centralnämnden tillstyrkta eller att i låneansökningen uppgåves allenast, huruvida lånet avsåges skola gäldas genom förbättringsarbete samt, där så vore fallet, arten av detta arbete, varemot plan och kostnadsberäkning för arbetets utförande icke ingåves förrän efter det lånet blivit beviljat. På grund av departementschefens uttalande, vilket av riksdagen lämnades utan erinran, har centralnämnden för ackords- och stödlåneärenden avslagit framställningar om låns gäldande genom utförande av förbättringsarbete, då detta ej i låneansökningen angivits, såvida ej godtagbara skäl anförts för en sådan underlåtenhet. I 1933 och 1934 års lånekungörelser intogs i 15 § den bestämmelsen, att, sedan lånenämnds beslut om beviljat lån översänts till länsstyrelsen, lånenämnden skulle, därest förbättringsarbete skulle äga rum, så snart ske kunde till länsstyrelsen insända plan och kostnadsberäkning för arbetet. Motionerna avse beredande av möjlighet för de jordbrukare, som beviljats stödlån enligt 1932, 1933 och 1934 års lånekungörelser och som helt eller delvis skola kontant återbetala lånen, att genom utförande av förbättringsarbeten få gälda lånen. I motionen II:34 framhålles särskilt, att jordbrukare, som år 1932 erhållit lån med belopp överstigande 750 kronor, borde få gälda lånet i dess helhet genom förbättringsarbete. I sistnämnda motion har även föreslagits, att framställning om förbättringsarbetes utförande skall vara till vederbörande lånenämnd inkommen före den 1 november 1935. För att möjliggöra en överblick av den stödverksamhet, som i motio