Sida:RD 1935 34.djvu/294

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. 5 Vidare må erinras. att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 29 september 1934 framställt förslag om sänkning - eventuellt tillfälligt - från 4'/1 till 4 procent av räntan för lån från statens fjäderfälånefond, statens mejerilånefond, spannmålslagerliusfonden, statens slakterilånefond och statens kalkbrukslånefond ålvensom spannmålskreditfonden. Till motivering av sitt förslag har lantbruksstyrelsen framhållit, att det allmänna ränteläget sedan tiden för fjolårets riksdagsbeslut angående räntenedsättning för vissa statliga utlåningsfonder undergått ytterligare sänkning samt att intet för närvarande syntes tyda på att en omsvängning härutinnan vore att emotse åtminstone inom den närmaste tiden. Med hänsyn härtill och då dessutom räntesatserna för statens egen upplåning, genom vilken bland annat lånefondernas behov av medel täcktes, under den senaste tiden avsevärt nedgått, har lantbruksstyrelsen ansett skälig anledning föreligga till att frågan om ytterligare nedsättning av räntesatserna för lån ur de statliga fonderna upptoges till omprövning. Över lantbruksstyrelsens förslag hava infordrade utlåtanden avgivits den 5 november 1934 av statskontoret, den 8 november 1934 av fullmäktige i riksbanken och den 9 januari 1935 av fullmäktige i riksgäldskontoret. Statskontoret har till en början erinrat, att ämbetsverket redan i ett den 9 november 1933 avgivet utlåtande rörande frågan om utlåningsräntan för vissa statliga lånefonder förklarat sig icke kunna tillstyrka en ifrågasatt sänkning till 4 procent, enär en dylik sänkning, därest man ville fasthålla vid vedertagna principer ifråga om kapitalinvestering i fon-derna, skulle föranleda ett utbyte i ej oväsentlig omfattning av lånemedel mot skattemedel, en åtgärd, som emellertid under rådande ekonomiska förhållanden icke syntes kunna ifrågakomma. Vidare har statskontoret anfört i huvudsak följande. Enligt vad statskontoret inhämtat hade medelräntan å av staten upplånat kapital - med undantag av det i statens järnvägar nedlagda - för budgetåret 1933/1934 av riksgäldskontoret beräknats till 4.42 procent. Till följd av konverteringar av äldre statslån torde denna 'medelränta under innevarande budgetår komma att nedgå med en eller annan tiondels procent. Någon förändring av större betydelse ifråga om genomsnittsräntan för statens upplåning hade således icke ägt rum, sedan frågan om räntesänkning å lån från statens utlåningsfonder utgjorde föremål för prövning av 1934 års riksdag. Under sådana förhållanden funne sig statskontoret icke kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag om nedsättning från 4*/2 till 4 procent av räntan å lån från under statskontorets förvaltning stående statens mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens fjäderfälånefond, statens slakterilånefond och statens kalkbrukslånefond. Ämbetsverket ville för övrigt såsom sin mening uttala, att skäl icke syntes föreligga att under löpande lånetid göra räntan å lån från statens utlåningsfonder - vilka lån vore jämförelsevis långfristiga - alltför beroende av växlingarna i ränteläget å allmänna lånemarknaden. Under erinran att av de i lantbruksstyrelsens skrivelse angivna fonderna endast spannmålskreditfonden stode under riksbankens förvaltning