10 ' Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. penningar stode att upplåna hos privata företag till avsevärt lägre ränta, 3-4 procent, tiden syntes vara inne för en ytterligare räntesänkning, helst det nuvarande ränteläget visade en tendens att snarare sjunka än stiga. I anledning härav vill utskottet erinra, att den effektiva medelräntan för statens upplåning, som för budgetåret 1933/1934 utgjorde 4.42 procent, icke kan beräknas för innevarande budgetår sjunka med mer än omkring en tiondels procent. Orsaken till att statens effektiva medelupplåningsränta trots nuvarande låga ränteläge sjunker så långsamt är, enligt vad fullmäktige i riksgäldskontoret i sitt yttrande över motionerna. uppgivit, den, att de relativt högprocentiga lån, som riksgäldskontoret upptagit under åren 1927-1933, ej kunna konverteras till en lägre räntesats förrän tio år förflutit från respektive låns utgivningsdag, sålunda. tidigast år 1937. Vid bifall till motionerna l:195-218 och II: 356 -379 skulle därför enligt fullmäktiges uppgift bliva nödvändigt dels att vid nya kapitalinvesteringar i fonderna anvisa en större del därav än för närvarande av skattemedel, dels ock att med skattemedel ersätta en del av det hittills i fonderna investerade lånemedelskapitalet. Enligt den å sid. 8 här ovan återgivna tabellen skulle vid bifall till motionerna av lånemedelskapitalet i ifrågavarande fonder ett belopp av 24,988,264 kronor 24 öre behöva ersättas av skattemedel. Emellertid skulle ett bifall till motionerna med största sannolikhet medföra krav på enahanda nedsättning av räntan även å lån från andra statens ut1åningsfonder- För en allmän sänkning till 3.5 procent av räntorna å lån från såväl de i motionerna omnämnda som andra statens utlåningsfonder skulle enligt tabellerna å sid. 8 och 9 ett belopp av (24,988,264:24-l-27,943,273:77 =) 52,93l,538 kronor 1 öre lånemedelskapital behöva ersättas av skattemedel. Ehuru utskottet delar motionärernas åsikt, att lån från ifrågavarande fonder, som tjäna samhällsnyttiga ändamål, böra vara begärliga för lånesökande, kan utskottet likväl icke tillstyrka så stora uppoffringar för genomförande av en allmän räntesänkning som de nu angivna. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att - även om räntan å statslånen i och för sig kan förefalla hög - lånen dock kunna vara fördelaktiga på grund av de särskilda förmåner staten erbjuder. Sålunda åtnjutes bland annat räntefrihet under två eller flera år från lyftningsdagen för lån ur flera av de i motionerna omnämnda fonderna, exempelvis gödselvårdslånefonden, spannmålslagerhusfonden, täckdikningslånefonden och allmänna nyodlingsfonden. På nu angivna skäl kan utskottet icke biträda motionärernas förslag om sänkning av räntan å lån från statens utlåningsfonder. Med hänsyn till att en dylik räntesänkning i och för sig iir synnerligen önskvärd förutsätter utskottet emellertid, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer denna fråga och att det rådande låga ränteläget så snart som möjligt utnyttjas för statens upplâning. varigenom beredes möjlighet för utlåningsråintans sänkning.
