Sida:RD 1935 34.djvu/474

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. 11 met avser att konvertera på ogynnsamma villkor erhållna krediter, synes icke rimligtvis böra utesluta, att lån exempelvis beviljas jordbrukare, som for startandet av ett eget jordbruk är i behov av kapital. Såsom jag hdigare framhållit, kan tvekan råda rörande den omfattning, den foreslagna låneverksamheten kan komma att erhålla. Det finnes anledning antaga, att kreditinrättningarna med nuvarande förhållanden på kapitalmarknaden söka behålla sina krediter. Även om utvecklingen kommer att gå 1 nu antydda riktning, är därmed icke sagt, att fonden förlorar sin betydelse. Oavsett omfattningen av lånerörelsen, kommer fonden att äga sitt varde genom att i för låntagarna gynnsam riktning påverka betalningsvillkoren för det slag av krediter, varom här är fråga. Instatsverkspropositionen för nästa budgetår har såsom kapital till fonden beraknats ett belopp av 20,000,000 kronor. Sannolikt torde nämnda belopp förslå för ändamålet. I allt fall synes anledning saknas att, innan erfarenhet vunnits rörande lånebehovet, anvisa högre belopp än det sålunda beräknade. Något anslag till förvaltningskostnaderna har icke beräknats i statsverkspropositionen. En tillförlitlig beräkning av medelsbehovet för detta ändamål torde icke för närvaravde vara möjlig. Jag hemställer, att anslagsbeloppet för nästa budgetår bestämmes till 50,000 kronor att anvisas såsom förslagsanslag" Beträffande förslaget till kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. har departementschefen anfört: "-Jag har redan tidigare - i samband med behandlingen av frågan om behovet av åtgärder på kreditväsendets område till jordbruksnäringens stödjande - principiellt uttalat min anslutning såväl till fortsatt och utvidgad ackordslåneverksamhet som till att hjälp bereddes jämväl i andra fall än där förutsättningar för genomförande av ackord äro för handen. Jordbrukskreditutredningens förslag synas ägnade att på ett mera effektivt sätt än hittills kunnat ske bringa lättnad i jordbrukarnas kreditsvårigheter. De i fråga om ackordslånen föreslagna bestämmelserna, syftande att möjliggöra för jordbrukarna att i större grad än nu är fallet draga nytta av hjälpverksamheten, har jag funnit i stort sett lyckligt avvägda. Jag biträder sålunda i huvudsak förslaget i denna del. Till vissa detaljer torde jag senare få återkomma. Iikaledes biträder jag i huvudsak utredningens förslag till bestämmelser om lån för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet eller hans för jordbruket nödiga inventarier. Det synes mig finnas grundad anledning antaga, att genom utnyttjandet av nämnda lån antalet tvångsförsäljningar av jordegendomar och jordbruksinventarier skall i icke ringa utsträckning nedbringas. De erinringar, som i yttrandena framställts mot denna låneform, synas icke vara av den betydelse, att de förringa värdet av densamma. Jag vill emellertid icke underlåta att framhålla, att där möjligheter finnas för genomförande av ackord, ackordslån böra meddelas i stället för nu ifrågavarande slag av lån. Ackordslånen äga nämligen ett bestämt företräde på grund av den sanering av gäldenärens ekonomi, som med hjälp av dessa lån åstadkommes. Beträffande de föreslagna lånen för anskaifande av yttre inventarier till gäldenärens jordbruk eller reparation av till hans fastighet hörande ekonomibyggnader har behovet av lån för sagda ändamål starkt framträtt under nu pågående ackordslåneverksamhet. Iånen torde sålunda otvivelaktiszt hava en unmiift att fylla, och jag anser mig icke böra mot