4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. kontroll i den formen, att saltad, kryddad eller annorlunda beredd islandssill ej finge till riket införas under tiden 1 juli-5 augusti. Genom ett sådant förbud skulle i stort sett och utan att någon större apparat behövde vidtagas tidigt fångad islandssill kunna utestängas från den svenska marknaden. På framställning av fiskeriutredningen hade ett dylikt förbud utfärdats för år 1934 och utredningen hade i skrivelse den 20 februari-1935 hemställt om ett liknande förbud för innevarande år. V-8-fl o-llglnge deltagande isillfiske vid lsland under innevarande år beräknades enligt vad utredningen inhämtat 19 å 20 båtar komma att idka fiske med drivgarn. Vad beträffade utrustande av expeditioner för fiske med snörpvad hade en av förra årets expeditioner redan vidtagit åtgärder för att i år fortsätta fisket, och ansökan om lån till en expedition förelåge från ett nytt företag. -Under den tid av nära 30 år, som Sverige med vissa avbrott deltagit i sillfisket vid lsland, hade erfarenheten lärt, att svenska fiskare uppenbarligen haft mycket svårt att med verklig framgång kunna bedriva detta fiske. För de svenska fiskarne vore det givetvis förenat med vissa risker att giva sig ut på sillfisket vid lsland. De vore nödsakade att skaffa sig en särskild för detta fiske avsedd ganska dyrbar utrustning, som endast kunde användas 6 à 8 veckor om året. De osäkra väderleksförhållandena, vilka ofta försvårade eller omöjliggjorde 'fiskets bedrivande och sillens behandling, som måste ske ombord utanför territorialgränsen, samt de starka växlingarna i priserna på islandssillen vore ock ägnade attgöra riskerna större. Men så-som av det anförda torde framgå, hade också från statsmakternas sida vidtagits omfattande åtgärder för att för fiskarena underlätta igångsättande av detta fiske och i görligaste mån minska riskerna. I motionerna framhölles, att uppmärksamhet torde böra ägnas detta fiske framför allt under synpunkten, huruvida det ej skulle vara lämpligt att en del fiskare i stället för att söka sitt uppehälle av andra fisken, som för närvarande lede av allvarliga avsättningssvårigheter, överginge till sillfiske vid lsland. Det torde vara uppenbart, att när Kungl. Maj:t under de senare åren vidtagit ovan angivna åtgärder, detta skett just med ledning av denna -synpunkt. När motionärerna vidare framhölle svårigheten för fiskare att erhålla kontrakterad, säkrad avsättning för sina fångster, vore det givetvis riktigt, att en sådan svårighet förelåge liksom vid alla affärsuppgörelser. Men det borde även framhållas, att vederbörande myndigheter samt fiskeriutredningen icke utan framgång medverkat till åstadkommande av dylika kontrakt. Det finge dock anmärkas, att det kunde hända, att det på grund av svårigheten att beräkna de blivande priserna på islandssillen för fiskare ställde sig fördelaktigare att icke hava förhandskontrakt om försäljning av fångsten till ett visst pris. Detta hade inträffat år 1934. När fiskeriutredningen föreslagit Kungl. Maj:t att vidtaga förra. årets kraftiga stödåtgärder för islandsfisket, hade även den tankegàngen spelat in, att man borde giva svenska fiskare ett verkligen starkt lnnultng för att om möjligt få utrönt, huruvida det överlnivudtaget fnnnes förutsättningar för ett svenskt sillfiske vid lsland. Det ville synas som om man knappast kunde begära, att statsmakterna hitintills skulle hava sträckt lin medverkan längre än de gjort. Motionärerna homställde om utredning och förslag till åtgärder i syfte att sälwrställa svenska fiskares fångster av islandssill men anvisade knappast |n°igon väg att nå detta syfte.
