14 Jo1'db1°uh:sutskottets utlåtande Nr 72. ning av denna synpunkt under de sista åren vidtagit verkligt kraftiga stödåtgärder för islandsfisket, bland annat innebärande - förutom meddelande av statslån på mycket fördelaktiga villkor - utbetalande av premier såsom tillskott till marknadspriset på sillen. Tilläggas må, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 april 1935 ett belopp av omkring 75,000 kronor står till förfogande för utbetalning av dylika premier även för år 1935. I likhet med fiskeriutredningen vill utskottet varken förneka, att andra åtgärder än de redan vidtagna kunna visa sig ändamålsenliga, eller motsätta sig, att frågan om åtgärder för beredande av säkrare avsättning av svenska fiskares fångster av islandssill ytterligare utredes, därest erfarenheterna av nu vidtagna eller blivande stödåtgärder eller andra särskilda omständigheter därtill skulle föranleda. Dä utskottet har kännedom om att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer denna fråga och förutsätter, att Kungl. Maj:ts behandling av frågan framdeles liksom hittills kommer att vara inriktad på att erforderliga åtgärder i mån av behov bliva vidtagna, finner utskottet emellertid den i motionerna begärda skrivelsen från riksdagens sida icke vara av behovet påkallad. Vad därefter angår motionerna l: 109 och II: 233, som åsyfta den svenska fiskarbefolkningens skyddande mot utländsk konkurrens, samt motionerna l: 114 och II: 218, som avse upptagande av importavgift å icke tullbelagd torkad fisk, kan utskottet med hänsyn till de handelspolitiska skäl, som fiskeriutredningen antytt, icke biträda dessa motioner. I motionen II: 382 begäres utredning angående åtgärder till främjande av det svenska västkustfisket. Utskottet anser, i likhet med Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening samt länsstyrelsen i nämnda län, en utredning - liknande den, som företagits i fråga om jordbruket, och omfattande bland annat frågan om fiskavsättningens fördelning över landet, försäljningens organisation och fiskarebefolkningens ekonomiska ställning - vara önskvärd även beträffande den bohuslänska fiskerinäringen. Emellertid vill utskottet erinra, att det uppdrag, som lämnats 1933 års fiskeriutredning, omfattar verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande åtgärder för fiskerinäringens understödjande och lättandet av denna närings avsättningssvårigheter. Såsom fiskeriutredningen i sitt yttrande över motionen framhållit, hava på dess förslag åtskilliga åtgärder blivit vidtagna till västkustfiskets främjande. Vidare har chefen för handelsdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 februari 1935 tillkallat särskilda sakkunniga för utredning rörande frågan, vilka åtgärder som böra och kunna vidtagas för att i möjligaste mån skapa nya utvägar till sysselsättning för den del av befolkningen inom Göteborgs och Bohus län, som eljest torde sakna möjlighet att där vinna sin utkomst. Sistnämnda utredning lärer även komma att avse länets fiskarbefolkning. I anslutning till vad som uttalats i samtliga över motionen avgivna yttranden anser utskottet resultatet nv förenämnda utredningar böra avvaktan, innan en ny utredning igångsiittes. Diirost do re
