Hoppa till innehållet

Sida:RD 1935 34.djvu/529

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 75. att första kammaren biföll reservationen, medan andra kammaren biträdde utskottets hemställan. Frågan om utvidgad rätt att utan särskilt tillstånd döda björn hade sålunda förfallit. Utbeåalda ersättningar under åren 1933 och 1934 för husdjur, som enligt uppgift dödats avibjörn, framgå av följande, utav domänstyrelsen upprättade tabell. Fir Getter Renarlflästar Län ' l Summa Summa Summa. Summa Anta! kronor Antal kronor Antal kronori Antal kronor Ékfl)-'bd Norrbotten ............................ . . 31 558 - - 50 - - 40 62 - - 20 - - l 4 27 - - 35 - - 60 -1 NHÄ1-P- Västerbotten ............................ .. 60 1 30 - - 1 650 55 1 25 - - - - 40 1 25 - - - - E Jilllfllnd .............................. .. 105 - - 1 40 - . I Summa 92 1,469 3 80 6 205 l 1 6o0 . Summa szrum 102 djur - 2,404 kronor. Av utskottet infordrade yttranden. Beträffande motionärens första yrkande, som lärer innebära, att ersättning för skada av björn å. tamdjur jämväl skulle utgå om skadan vore att tillskriva vårdslöshet vid djurens bevakning, hava domänstyrelsen och Vetenskapsakademien avstyrkt bifall till motionen. Domänstgfrelsen anför härom följande: "Under de två. är som förflutit, sedan rätten att erhålla ersättning för skada av björn å tamdjur även å enskild mark tillkommit, har dylik ersättning i intet fall vägrats, sedan vederbörlig undersökning dessförinnan företagits. Även i de fall, då endast påtagliga sannolikhetsskäl talat för att skadan förorsakats av björn, har ersättning plägat medgivas. Någon risk för att befolkningens rättmätiga intressen icke skola bliva tillgodosedda med nu gällande bestämmelser synes icke föreligga. Det kan emellertid befaras, att helt omotiverade framställningar kunna framkomma. därest motionärens yrkande skulle bifallas." l sitt yttrande över motionen erinrar liimstyrelsen -i Jämtlands län. att bestämmelsen därom, att ersättning kunde utgå endast under förutsättning att skadan ej vore att tillskriva vårdslöshet vid djurens bevakning. torde sakna reell betydelse. Bestämmelsen borde enligt länsstyrelsens uppfattning kompletteras därhän, att rätt till ersättning bortfölle endast då djur ägaren gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet vid bevakningen. Iänsstyrelsen i Västerbottens län frauiluillor, att. under den tid föreva rande bestämmelse tillämpats, icke i något fall. Iänsstyrelsen hade sig he