Jordbruksutskottets utlåtande Nr 75. 7 skilt tillstånd fälla björn, men att det däremot är uppenbart, att ifall så.- dlm rätt beviljades, stor fara är nära för handen att björnen inom kort skulle komma. att helt och hållet utrotas. Då det av statsmakterna förut vidtagits åtgärder för att bibehålla denna intressanta djurart även för framtiden såsom en värdefull medlem av vår fauna, skulle det vara upprörande om densamma nu åter prisgavs för utrotning, utan att något trängande behov därför löreligger och vi tillåta oss därför, att på det allvarligaste avstyrka även motionens senare del." För bifall av motionärens andra yrkande hava vidare samtliga lappfogdar uttalat sig. Iappiogden i Norrbottens södra distrikt upplyser, att år 1929 kunde björnstammen i Arjeplog med säkerhet uppskattas till minst 18 djur och i Jokkmokk med lika stor säkerhet till minst 40 a 50 djur. Under de fem år, som därefter förflutit, hade stammen av allt att döma haft en så kraftig ökning att beståndet åtminstone för Jokkmokks vidkommande nu torde kunna sägas räkna det dubbla antalet djur. Iappfogden föreslår en oinskränkt rätt för renskötande lapp att döda björn, som anträffades å sådan annan kronomark än nationalpark, varest lappen enligt lag då ägde rätt att uppehålla sig med sina renar. Iappfogden i Norrbottens norra distrikt upplyser, att enligt uppgifter av lapptillsyningsmannen i Gällivare socken samt ordningsmännen i Gällivare fjällappbyar sammanlagda antalet björnar mellan Kalix älv och sockengränsen mot Jokkmokk uppginge till minst 30. De hörda överjägmästarna avstyrka i allmänhet bifall till motionen. Överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt förmenar, att frågan borde utredas av pågående jaktvårdsutredning. Norrbottens läns jaktvårdsförening framhåller, att en utvidgad rätt för renvårdande lapp att döda björn lätt skulle kunna komma att missbrukas. Skulle en gallring av björnstammen visa sig behövlig, syntes detta endast böra ske efter medgivande av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall och under erforderlig kontroll. Föregående sammanfattning av -de infordrade yttrandena torde giva vid handen, att frågan om utvidgad rätt för renvårdande lapp att döda björn är av invecklad beskaffenhet. De lämnade uppgifterna om de skador och obehag, björnstammen förorsakar de renvårdande lapparna, divergera avsevärt. Enligt utskottets förmenande är björnens skyddande mot ntrotning ett naturskyddsintresse, som bör ägnas erforderligt beaktande. Å andra sidan måste därvid givetvis tillses, att björnstammen icke å något håll tillväxer på sådant sätt, att de renvårdande lapparnas och den övriga lappmarksbefolkningens berättigade anspråk på skydd för person och egendom äventyras. Innan statsmakterna företaga åtgärder i riktning att medgiva vidgad rätt att döda björn, torde emellertid vara erforderligt att förutsättningslöst utreda omfattningen och arten av den skada och det obehag, förekomsten av björnar utgör för befolkningen, samt vilka åtgärder från det allmännas sida som kunna Utskottet
