skall nu tillåta mig att taga ett exempel från 1909. Då förelåg ett fall så fullkomligt likartat med detta, att det är precedensfall just för den nu föreliggande frågan: 1909 års riksdag hade att behandla en kungl. proposition angående statsbidrag till enskilda läroverk och kommunala mellanskolor. I det särskilda utskottets nr 2 betänkande nr 4 fanns en punkt under I D 8, som lydde: »Skolan skall stå under inseende av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna gått föreskriva.» I motiveringen fanns av utskottet följande uttalat: »I överensstämmelse med den av motionärerna uttalade uppfattningen anser utskottet, att inspektionen över de hygieniska förhållandena vid statsunderstödda flickskolor icke vidare bör tillkomma eforalstyrelserna, utan i likhet med inspektionen i övrigt ombesörjas av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk. Däremot anser utskottet lämpligt, att i de ytterligare bestämmelser, som Kungl. Maj:t torde komma att utfärda rörande undervisningen i dessa skolor, den bestämmelse intages, att det tillkommer vederbörande eforus att hava uppsikt över det sätt, på vilket kristendomsundervisningen handhaves, i likhet med vad som gäller beträffande allmänna läroverk. Vad utskottet sålunda anfört, bör enligt utskottets mening äga tillämpning på inspektionen över statsunderstödda kommunala och enskilda mellanskolor.» Detta föranledde skilda beslut i kamrarna. Första och andra kammaren biföllo punkten I D 8, klämmen alltså, identiskt lika men i första kammaren togs en motivering i enlighet med en reservation av herr von Mentzer. I andra kammaren togs en formulering i överensstämmelse med en reservation av herr Berg, och dessa två motiveringar skilde sig i den punkten, att andra kammaren tog bort det stycke, som handlade om kristendomsundervisningen, under det att första kammaren biföll herr von Mentzers formulering av förslaget rörande inspektion över kristendomsundervisningen. Särskilda utskottet nr 2 kom i sitt memorial nr 5 under 1:o) med förslag till sammanjämkning angående slutyrkandena och under 2:o) med förslag rörande sammanjämkning angående motiveringen, och i detta sammanjämkningsförslag hemställde utskottet, att båda kamrarna med frånträdande, av sina beslut rörande motiveringen skulle godkänna vad utskottet från början föreslagit i motiveringen. Jag må säga, att både frågans art och behandlingssätt och själva föremålet för den tvistefrågan är så överensstämmande med vad som nu föreligger, att man måste erkänna, att det är ett verkligt precedensfall.
Går jag nu till det i dag föreliggande fallet, tillåter jag mig först och främst erinra om, att i den föredragningsordning, som var bestämd, fanns bl. a., bestämmelsen att sedan punkterna I A och C—H blivit genomgångna och likaledes B, »därefter, därest yrkanden framställts om ändring i utskottets motivering, i vad denna sammanhänger med utskottets hemställan under I. A—H, beslut fattas beträffande dessa yrkanden, att sedermera utskottets hemställan under avdelningen I punkt I föredrages momentvis med förbigående tills vidare av dess inledning», etc., »varefter inledningen till utskottets hemställan under avdelningen I föredrages». Nu hade utskottet under I. I hemställt om det beslut, som den föregående ärade talaren har relaterat, »med aktgivande å de synpunkter, utskottet i det föregående gjort gällande» beträffande föreskrifter angående planläggningen av arbetet inom gymnasium och lyceum. Därmed har man ju i själva klämmen inryckt vissa, direktiv, som äro angivna i motiveringen icke såsom motivering, ty här är ej fråga om skäl för klämmen I, utan såsom komplement till vad klämmen innehåller. Formellt föreligger en överensstämmelse i kamrarnas beslut rörande klämmen, men reellt föreligger en olikhet, och denna olikhet hänför sig till två punkter, d. v. s. framför allt till första kammarens beslut angående kristendomsundervisningen.
Beträffande den andra punkten angående studentexamen är ju förhållandet
