Onsdagen den 17 januari e. m. Nr 3. 95 Statsverkspropositionen. (Forts.) Ser man på motsvarande understöd till spannmålen, finner man, att om man räknar med att differensen mellan den internationella marknaden och vår marknad är cirka 8 kronor _ det är en siffra, som jag sökt bedöma efter den taxering, som man på den internationella marknaden ställer upp som sitt mål att få betalt - så blir det normala understödet till spannmålsodlingen cirka 38 miljoner om året, och det, som för närvarande utgår, cirka 55miljoner. Det är således en relativt liten ersättning jämfört med vad som utgår för sockerodlingen. Komma vi så till den animala produktionen, närmast mjölken, betyder där varje öres förhöjning på mjölken per liter med den avsalukvantitet, som för närvarande finnes, ungefär 27 miljoner kronor om året. Således det stöd, som för närvarande utgår till sockret och spannmålen, skulle motsvaraungefär en höjning av 3 öre per liter avsalumjölk. Det är således ganska vackra summor, som för närvarande användas till jordbruksstöd, men det är dock icke mera än att man kan förutsätta, att det kan bäras, i synnerhet som det tages ut på ett relativt smidigt sätt. Det finnes emellertid en stödform, som' fortfarande förekommer i årets statsverksproposition, och det är de s. k. stöd- och ackordslånen. Jag vill icke gå in i detalj på den saken. Jag vill endast påpeka, att detta icke är lån utan gåvor till jordbrukarnas fordringsägare, något som delas ut till fordringsägarna till småbrukarna, som äro, om man får döma avpropagandan för inrättandet av de nya småbruken, de som för närvarande äro bäst situerade av de olika jordbruksformerna. Jag tillåter mig påpeka en annan sak också, att de 8 miljoner kronor, som föreslås nu, tillsammans med dem som förut anslagits ge 33 miljoner kronor. Denna mycket stora utgift har man företagit sig utan att först utreda, hur det står till med dessa mottagares skuldsättning. Efteråt, när man gjort av med de 33 miljonerna, spenderar man summa 96,000 kronor på att utreda det svenska jordbrukets skuldsättningsförhållanden! Jag erinrar om att 1931 väckte jag i denna kammare och en medmotionär i andra kammaren enmotion om att det svenska jordbrukets skuldsättningsförhållanden skulleutredas. Då man nu vet att det rör sig om en kostnad på 96,000 kronor, och då stödet till jordbruket dock rör sig per år med dessa ofantliga belopp, synes det, att det skulle varit skäl att vidtaga utredningsåtgärden redan då för att reda ut skuldsättningsförhållandena. Det avslogs, och nu får man veta, att upplysningen om dessa saker få vi efteråt, sedan 33 miljoner kronor ärospenderade på denna detalj och de många andra miljonerna på andra områden också äro spenderade! Nu först kommer utredningen ungefär som jästen i ugnen i den gamla sagan. Jag avslutar denna exposé över vissa samhällsfrågor av betydelse för vårt folks framtid med efterlysande av ett obefintligt parti, de svenskaskattebetalarnas parti, med tonvikt i lika hög grad lagd på svenska ochskattebetalarna. Kravet att vi alltjämt skola själva kunna bestämma våra egnaangelägenheter fordrar ett starkt och effektivt försvar. Försvarets rasering har blivit en påtaglig fara i följd av den av högern för tio år sedan lättsinnigtinledda nedbrytningen och den konkursrealisation av försvarets tillgångar, som skedde för ett år sedan och som enligt den nuvarande statsverkspropositionen ej kommer att botas. Oberoende av politiska omkastningar i främmandeländer måste vårt försvar uppehållas med högsta effektivitet inom den ram, det fått sig tilldelad, och den ramen får ej justeras för dagspolitikensvindkast. Till skattebetalarnas parti hör att kräva ett omsorgsfullt vårdande av landets ekonomi. Det programmet är icke okänt på olika håll, men dess tillämpning efterspanar man med föga framgång. På alla håll har man som
