Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/244

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


8 Nr 11. Onsdagen den 21 februari. Om inrättande av ett utrikesutskott. (Forts.) ning. |Hitler talar ungefär samma språk och för övrigt även de andra ännu parlamentariska stormakterna. Ett förbund av fyra stormakter bildades ju, åtminstone på papperet, för att leda Europas öden. Och i den avsomnade ekonomiska världskonferensen ansåg man, med tydlig adress till nämndaförbund, att konferensens resolutioner måste för verkställighet överlämnas till några få makter, som äga betydelse. Småstaterna böra då kunna förstå, att de utmanas att slå vakt om sig själva och om ett högre ideal än stormaktspolitiken, låt vara att även den senare icke är människors påfund utan uttryck för naturlagar, för förvillelser i följd av för stor makt. Därför vill jag, herr talman, framställa ett yrkande om en skrivelse imotionens syfte såsom en opinionsyttring, ty att yrka bifall till motionen med dess formulering är ju inte värt nu. _ J ag tror emellertid, att det är nödvändigt, att sådana motioner som den ifrågavarande komma fram, för att belysa den psykiska inställningen under olika tidsåldrar, vad som' då har föreslagits och kunnat gå. igenom och vad som inte kunnat gå igenom. Och så vill jag för övrigt, när jag gör dettayrkande, till sist ansluta mig till vad redaktören Segerstedt för GöteborgsHandels- och Sjöfartstidning sade för någon tid sedan: »Allting reder sig till sist, och reder det sig inte, så reder det sig i alla fall.» Herr Reuterskiöld: Herr talman! Den siste ära'de talaren har uppräknat en hel mängd namn på personer, som deltagit i beredningen av frågan om ett utrikesutskotts inrättande. Jag tillåter mig endast att tillägga, att alla dessa inte varit för saken utan att det även har funnits reservanter bland dem. Vad sedan beträffar själva saken, vill jag endast säga det, att utskottethyser den uppfattningen, att då denna fråga, såsom också den siste äradetalaren erinrade om, redan ett par gånger prövats -- en gång prövats mycket grundligt och fullständigt av kammaren - och skälen för och emot dåövervägts, men sedan dess inga nya skäl tillkommit, som behöva tagas underövervägande, så. finns det ingen anledning att förutsätta, att kammaren skulle frångå den efter övervägande en gång intagna ståndpunkten. Att andraomständigheter i utrikespolitiken och ute i världen ha inträffat, det är sant, men att de skulle ha en sådan valör, när det gäller inrättandet av ett utrikesutskott, att de kunde föranleda kamrarna att intaga en annan ståndpunkt, tillåter sigutskottet hetvivla. Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan. Herr Lindhagen: Den siste talaren framträdde som parlamentarismens borne dödgrävare. Om en fråga avslagits i riksdagen mot en minoritet, så får majoritetsbeslutet ej kränkas av en efterföljande riksdag. Förslag iminoritetens syfte böra ej vinna avseende. Men ej pläga viktiga frågor falla framåt och främjas på det sättet. Och icke tillämpa vi heller en sådan princip. Det finns intet parti, som låter bli att föra fram sina speciella livsfrågor, därför att de blivit avslagna av en majoritet av deras motståndare. Jag tänker på försvarsfrågan, tullarna och åtskilliga andra partifrågor. De komma tillbaka den ena efter den andra ofta år efter år. Då frågar jag: när det praktiseras en sådan lag inompartiväsendet, bör den ej då med ännu större fog få praktiseras beträffande de stora mänsklighetsfrågorna? Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, yttrade herr förste vicetalmannen, att i avseende på det under behandling varande utlåtandet yrkats dels