Onsdagen den 14 mars f. m. Nr 17. 23 _ Anslag till riksarkivet. (Forts.) l två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Sjödahl (l:31) och den andra inom andra kammaren av herr l. Anderson i Norrköping (li: 97), hade hemställts, att riksdagen måtte iriksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra anslaget till icke-ordinarie personal vid riksarkivet med 30,100 kronor. Utskottet hade i den nu föredragna punkten på åberopade grunder hemställt, att riksdagen måtte. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å herr Sjödahls samt herr Andersons i Norrköping berörda motioner (l: 31 och li: 97), i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptaga det ordinarieförslagsanslaget till riksarkivet med oförändrat belopp, 164,800 kronor. Enligt en vid punkten avgiven reservation hade herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla. Koarnzelíns, T hclin, Pauli, Volrath Tham, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxång ansett, att utskottets yttrande bort hava den ändrade lydelse, reservationen visade, samt att utskottet bort hemställa, attriksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till herr Sjödahls och herr Andersens i Norrköping berörda motioner (l: 31 och li: 97), öka den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten till avlöningar tillickeordinarie befattningshavare m. m., nu 27,100 kronor, med 3,000 kronor till 30,100 kronor samt förty öka det i riksstaten uppförda ordinarieförslagsanslaget till riksarkivet, nu 164,800 kronor, med 3,000 kronor till 167,800 kronor. Herr Bergqvist: Herr talman! Vid denna punkt har avgivits en reservation av nio utskottsledamöter, och jag ber att få yttra några ord till förmån för denna. Anslaget till extraordinarie tjänstemän vid riksarkivet har utgått med 30,100 kronor fram till år 1933, då det blev nedskuret med 10 procent till 27,100 kronor. Nu har emellertid en motion väckts om att anslaget skulle återföras till det belopp, som det hade före 1933 och sålunda upptagas med 30,100 kronor. Denna höjning av anslaget till nämnda tjänstemannakår är mycket önskvärd. För det första är den önskvärd med hänsyn till riksarkivets möjligheter att fylla sina arbetsuppgifter, vilka i stor utsträckning äro beroende av det biträde, som lämnas av den extra personalen. Arkivets förvaringsrum äro splittrade på många håll. Riksarkivets byggnad är ju inte tillräcklig förarkivet, utan man har måst aptera en del andra lokaler, så att man har trefullständiga och en partiell expedition, och för dessa expeditioner behövs detpersonal såväl ordinarie som extra ordinarie. Riksarkivet har en dyrbarkulturskatt att förvalta, och det är ju givet, att det ligger makt uppå att denna nationalskatt förvaltas väl och att den göres lätt tillgänglig för forskare. Men även från de extraordinarie tjänstemännens sida föreligger ett behov av att detta anslag höjes. Dessa tjänstemän ha kommit i en särskiltogynnsam ställning. De ha blivit sämre ställda än sina kamrater vidriksbiblioteket, ty denna senare institution undgick i fjol den nedskärning på 10procent av anslaget till extra ordinarie tjänstemän, som drabbat riksarkivet. Detta må emellertid vara en sak för sig. Men även om man inte tar hänsyn till denna jämförelse, är den extra personalen vid riksarkivet illa ställd, ty detta anslag har inte undergått någon höjning i anledning av de ökade utgifter, som ha åvilat detsamma på grund av uppflyttning i löneklass.Tjänstemännen ha gått upp i högre löneklass, och därför har anslaget blivit mer och mer belastat. Vid detta verk har emellertid märkvärdigt nog ingen höjning av anslaget skett med anledning av denna uppflyttning, vilket ju har skett vid de andra ämbetsverken. Därigenom ha de medel, med vilka man kunnatan
