Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/472

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

74 Nr 17. Onsdagen den 14 mars f. m. Om ökat tullskydd för potatisodlingen. (Forts.) konsumenterna, så betyder det inte så mycket, då priset för hundra, kilopotatis nu håller sig vid 6 eller 8 kronor. Jag var häromåret i ettindustrisamhälle uppe i Norrland, där potatisen i alla fall är något dyrare än här, och då hörde jag arbetarna säga, att det gjorde inte så mycket, om de betalade någon krona mer per 100 kilogram' potatis om det bara kom jordbrukarna till go o. Frågan har en viss betydelse för jordbrukarna, och jag skall därför tillåta mig, herr talman, att yrka bifall till utskottets hemställan. Herr von Heland: Herr talman! Jag kan inte riktigt förstå herrstatsrådet och chefen för jordbruksdepartementet, när herr statsrådet ansåg, att ett bifa-ll till utskottets förslag skulle vara till skada för jordbruket. Åandra sidan måste en jordbrukare vara mycket belåten med, att herr statsrådet är på det klara med, att åtgärder måste vidtagas för en prisförbättring. Men herr statsrådet anser, att andra effektivare åtgärder böra vidtagas, därför att, som herr statsrådet säger, den här lilla importen betyder så oändligtlitet, eftersom vi redan ha så stort produktionsöverskott inom landet, som måste säljas billigt som fabrikspotatis. Vi få naturligtvis vara tacksamma för, att herr statsrådet redan har föreslagit och kommer att föreslå åtgärder för att vi skola kunna få bättre prislägen än de nuvarande för potatisproduktionen. Men det är när vi kommit så långt, som jag inte förstår herr statsrådets argumentering, att ett bifall till utskottet skulle vara till skada. Ty om det går så, som vi få hoppas, att vi genom olika åtgärder lyckas få upp priset på potatis inom landet, så uppkommer väl faran, att andra länder, därpotatisen betingar lägre pris, exportera till Sverige i större utsträckning än förut. För att möta en sådan import måste väl åtgärder vidtagas. Här föreligger nu ett förslag i sådan riktning, nämligen om en höjd tull. Hade herr statsrådet för avsikt att föreslå något slags importreglering eller importförbud på potatis, skulle jag förstått hans aversion mot tullförslaget. Men som läget nu är, när vi inte ha något sådant förhandslöfte, bör det väl vara en tvingande nödvändighet att gå in för åtgärder, som stoppa en onödig import, i all synnerhet när vi kunna vänta förslag till sådana åtgärder från jordíbruksministern, som skola åstadkomma en prisförbättring på potatis inom an et. Detta gör, herr talman, att jag yrkar bifall till utskottets hemställan. Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Sandler: Ehuru inte alls fackman på nu ifrågavarande område vill jag inte underlåta atttillkännage min mening i denna sak, särskilt med anledning av det uttalande, som gjordes av bevillningsutskottets ärade ordförande. Jag tillåter mig dock först att till den siste ärade talaren rikta den frågan: hur såg det ut, då det var högre pris på potatis? Hade vi då någon vidare import av den varan till landet? Det har förefallit mig, som om denna fråga vore en bagatellfråga urproducenternas synpunkt; den import, som senast har förekommit är juytterligt obetydlig. Men vad jag måste uppmärksamma är det förhållande till ett annat land, i vilket vi komma genom den åtgärd, sombevillningsutskottets majoritet här förordar. Denna åtgärd riktar sig uteslutande mot ett land, nämligen Estland. Man säger att detta är en bagatell för Sverige, och att det följaktligen måste vara en bagatell för Estland. Jag måstetillkännage, att jag inte kan betrakta saken så, och jag är tämligen på det klara med, att man inte på den andra sidan betraktar den som en bagatell.Utskottets ärade ordförande uttryckte som sin uppfattning, att efter granskning