Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/609

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Lördagen den 17 mars e. m. Nr 18. 85 Om ändringar i lagstiftningen rörande maltdrycker. (Forts.) lare rörande nödvändigheten av en utredning, då herr Åkerberg kom in på den större frågan, som ovillkorligen måste i någon mån beröra den härporterfrågan just på grund av att svenska. staten en gång har offrat fem miljonerkronor för att bli fri porterhanteringen. Just den omständigheten för övrigt, att det har varit så angeläget för svenska folket att bli fritt från den starkaportern, att på den saken har offrats 5 miljoner kronor -- bara denomständigheten tycker jag borde vara skäl för en utredning innan man anser, att dessa pengar ha kastats bort till ingen nytta. Just den saken ligger också bakom ett annat påstående, som herrar Lindblad och Bissmark med stor frejdighet gjorde, nämligen att här ha vi inte att göra med någon nykterhetsfråga alls. De försäkrade, att den saken är egentligen alldeles oomtvistlig. Ja, det är deras syn på tingen. Herr Lindhagen hade en annan mening, och jag fårsäga, att jag helt ansluter mig till herr Lindhagens syn på denna sak. Den är för övrigt först framförd av herr Björnsson, när han pekade på porterfrågans samband med frågan om starkölet. Det är en nykterhetsfråga just på det sätt, som dessa två herrar och flera andra ha konstaterat. Det har sagts så mycket om den goda effekten av portern och porternsfrigivande. Man säger, att visserligen kommer inte så mycket porter attförtäras, men arbetslösheten kommer ändå att minskas, handelsbalansen kommer att bli bättre, jordbrukskrisen kommer att mildras och staten får större inkomster. Det är inte litet, som den lilla kvantiteten porter här skall åstadkomma. Det är alldeles tydligt, att släppes portern fri, så släppes propagandan förportern och starkölet fri. Ar det någon, som tror, att nykterhetstillståndet inte därigenom påverkas? Det har redan påvisats, att porterkonsumtionen ochvinkonsumtionen inte stå i det förhållande till varandra, att närporterkonsumtionen ökas, så minskas vinkonsumtionen. Nej, det är nog tämligen säkert, att på det sättet får man ingen kompensation för en ökad konsumtion av porter. Den förste talaren sade, att här vill man bara förmena konsumenterna porter. Ja, enligt vår åsikt är det inte bara fråga om att vi vilja förmenakonsumenterna portern, utan här är det också fråga om att egga konsumenternatill att dricka porter, om det överhuvud taget skall bli någon effekt i den riktning, som dessa herrar ha framhållit. Frågan är verkligen en nykterhetsfråga, och det har denna kammare begripit en gång förr, när portern avskaffades. Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan. Herr Lindhagen: Jag började med att säga, att jag inte var inne i denna fråga, och kan mycket väl föreställa mig, att det finnes saker, som vi redan skulle kunna avgöra vid denna riksdag utan att avvakta den s. k. storautredningen. Men då jag inte förstår, om det också är lämpligt och nödvändigt, måste jag handla efter den regeln, att man inte bör handla, utan att man vet vad man vill, och då tror jag, att eftersom denna utredning skall bliskyndsam, så kan både den där frågan om kvittenserna eller vad den kallades, som vi ej skulle kunna lösa nu, och även porterfrågan anstå till nästa riksdag. Ha vi sedan 1923 haft den ordnad på nuvarande sätt, så tror jag, att vi skullekunna dröja till nästa riksdag med denna porterfråga, som i alla fall, såsomLindblad nog förstår, är ett irritament. Han vill ju undvika irritament. Därför vill jag uppmana Lindblad att uppskjuta sin porterfråga till nästa riksdag, så blir det lugnare kring densamma än genom hans ganska irriteradeframställningar vid detta tillfälle. Nu se vi här i alla fall, att Åkerberg uppträdde och vinkade med etteventuellt ölmonopol utan att taga avstånd från detsamma utan kanske betraktar det som något önskvärt. Ja, varför inte följa med tiden? Vi hatobaksmonopol, det ifrågasättes kaffemonopol, vi ha spritmonopol, och vi kanske också få