Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/85

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Onsdagen den 17 januari f. m. Nr 3. 53 Statsverkspropositionen. (Forts.) ökning av detta anslag tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Det förefaller, som sagt, egendomligt att icke denna framställning beaktats, enär arbetslösheten bland landsbygdsungdomen är särskilt framträdande och man i övrigt istatsverkspropositionen uppfört en hel del anslag till sociala ändamål och tillberedande av ökade arbetsmöjligheter åt ungdomen. Arbetslösheten inom jordbruket är ju för närvarande synnerligenframträdande, och därför förundrar man sig över att icke de stora arbetslöshetsanslag, som begäras i än högre grad än som i statsverkspropositionen är fallet, ta sikte på avhjälpandet och förhindrandet av denna arbetslöshet. Jag erkänner villigt, att man beaktat behovet av åtgärder mot jordbrukets arbetslöshet i en del avseenden -- beträffande skogsutdikning, anläggandet av vägar och en del andra sådana saker _ men ifråga om gödselvårdsanläggningar, där man kan räkna med att snabbt få nytta av de nedlagda kostnaderna, har man, enligt mitt förmenande, inte tillräckligt beaktat betydelsen av anslag till statsbidrag för anläggande av moderna gödselstäder. Det är påtagligt, att sådanaanläggningar, som utföras för åstadkommande av en god gödselvård, komma att bli till stor nytta för en ekonomisk jordbruksdrift. För min del vill jag även ifrågasätta om icke anslaget till statsbidrag vid täckdikning bortytterligare höjas och om icke bidrag kunde lämnas till större del av kostnaden än vad som nu är fallet. Genom nämnda arbetens utförande givas förutsättningar för tillverkningen av en del materiel, såsom cement, täckdikesrör och järn, som behövs för dessa arbeten. Det är således ur arbetslöshetssynpunktvärdefulla arbeten, man genom anslag till bidrag till gödselvård och täckdikning befrämjar; Man blir emellertid litet mer betänksam, när man vid granskning av 9huvudtiteln kommer till en del andra frågor av ny karaktär. Sålunda har upptagits ett nytt anslag för kostnadsfri rådgivning åt vissa arrendatorer. l och för sig är det naturligtvis mycket önskligt, att man bistår mindre bemedlade med upplysningar, då det för dem gäller att få klarhet i saker, som de irättsligt hänseende äro beroende av. Det finns dock redan ett område, där man inte i allo fått goda erfarenheter av dylik kostnadsfri rådgivning åträttssökande. Den fria rättegångshjälpen åt mindre bemedlade, har nämligen visat sig i åtskilliga fall medföra mindre fördelaktiga verkningar, enär den - kanske mest genom beskäftiga sakförares åtgöranden - har framskapat en onödig benägenhet för rättegångslystnad. Jag hoppas emellertid, att när Kungl. Maj :t kommer att utfärda kungörelse i anledning av detta anslag, som jag förmodar att riksdagen kommer att gå med på, Kungl. Maj :t då försöker säkra sig mot sådana missförhållanden på området som de, som gjort sig gällande beträffande den fria rättegången. En post i huvudtiteln, som jag för min personliga del hälsar medtillfredsställelse, är det höjda anslaget till förekommande och hämmande avtuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Jag tror, att det just nu är ett gynnsamttillfälle att försöka åstadkomma en rationalisering av kreatursbeståndet, och jag vill erinra om, hurusom vi jordbrukare förut begärt åtgärder härutinnan. Det skulle verkligen vara glädjande, om man kunde finna en sådan form för dessa åtgärder, att de finge stor praktisk betydelse. D Sedan komma. vi vid granskningen av huvudtiteln till ett nyttkapitalökningsanslag, som jag för min del inte nu vill orda så mycket om _ jagsyftar på förslaget om inrättandet av en fruktodlingslånefond å. 500,000 kronor. Det torde dock kunna ifrågasättas huruvida det är möjligt att kunna iförväg bedöma om en fruktodling blir lönande. Såsom förutsättning för lån till fruktodling har nämligen stadgats att det skall vara fruktodling förekonomisk drift, som skall få lån ur nämnda fond. Men nog är det bra, att planera