fulla område av samhällslivet verkligen utvecklat sig. Desto angelägnare
synes det då vara, att den osminkade sanningen någon gång kommer fram.
De av mina f. d. organisationskamrater, vilka påyrkatutgivandet av den
skrift, jag här framlägger, ha även ordnat de förutsättningar, språkligt och
ekonomiskt, som varit nödvändiga för att befordra skriften till trycket, för
vilket jag tackar.
Stockholm i mars 1933. -
Per Jonsson.
Mången oskyldig har säkerligen råkat ut för samma behandling "efter
förtjänst" som jag. Inte betyder individen mycket i frihetens, jämlikhetens
och broderskapets parti utom när han skall rösta och betala kontingent. Men
råkar han falla i onåd för en styrande klick göres han rättslös och fågelfrl.
Han blir den ensamme, utstötte, ett av samhällets olycksbarn, för vilket
alla möjligheter till utkomst äro stängda. Och dessa organisationer samt
deras främste män framträda nu med anspråk på att få regera land och
folk. Vad betyder detta fackföreningsherrarnas regemente? - Jag
berättar nu vad jag upplevat, och när Ni, ärade läsare, vare sig Ni är
arbetare eller medborgare av annan samhällsklass, tagit del av detta, så må Ni
fråga Eder: Är det en ordning och rättskultur av detta slag, varmed
fackföreningsregeringen skall välsigna vårt land?
Jag är 33 år gammal, har hustru och två barn att försörja. För 5 år sedan
kom jag till Stockholm. Jag var redan då sedan 10 år tillbaka organiserad
arbetare. År 1930 övergick jag till grov- och fabriksarbetareförbundets
avdelning nummer 36 i Stockholm, vanligen för korthetens skull benämnd
36:an. Denna fackförening räknar över 7,000 medlemmar.
Strejk mot byggewdömd afvtalsstridig dock upprätthållen.
I mars månad 1930 hade firman Armerad Betong för Tobaksmonopolets
räkning igångsatt ett större bygge på Söder i Stockholm. Vid ett tillfälle på
hösten samma år avskedade arbetsledningen trenne arbetare, som i arbetet
trotsat avtalets föreskrifter och vägrat efterkomma förmannens tillsägelser.
Som protest mot att dessa arbetare avskedats, arrangerade de övriga
kommunistiskt sinnade kamraterna - ett 20-tal tillhörande grov- och
fabriksarbetareförbundets avd. 36 i Stockholm, och tre tillhörande syndikalistiska
organisationer - strejk. Arbetsgivaren underställde saken först
riksskiljenämnden och senare arbetsdomstolen. Båda förklarade strejken
avtalsstridig. Arbetsdomstolen utdömde dessutom skadestånd till arbetsgivaren
med närmare 7,000 kronor.
Grov- och fabriksarbetareförbundet, till vilken avd. 36 är ansluten,
uppmanade därefter de strejkande att återgå, vilket de dock icke gjorde. I
stället uppsade de sina platser och beslöto på trots fortsätta blockaden. I
fortsättningen uppmanades genom annonser i Social-Demokraten
organiserade arbetare att taga arbete vid bygget. Fulltalig arbetsstyrka lyckades
det till att börja med icke att uppdriva. De strejkande höllo nämligen
arbetsplatsen under blockadbevakning.
Med anledning av annonserna i Social-Demokraten, däri organiserade
arbetare uppmanades att taga arbete vid bygget, hänvände jag mig till
arbetsledningen och fick besked, att jag kunde börja jobbet, så snart som man fått
ihop ett lag. Omkring en vecka senare var detta färdigt.
innan jag och m1na-kamrater upptogo arbetet, besökte vi vår
fackföremngseicpedition och förfrågade oss 1 saken. Vi fingo det beskedet, att det
icke motte något hinder att taga anställning vid Monopolbygget. *""
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/114
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
90
Motioner t Första kammaren, Nr 153.