Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/114

90

Motioner t Första kammaren, Nr 153.

fulla område av samhällslivet verkligen utvecklat sig. Desto angelägnare synes det då vara, att den osminkade sanningen någon gång kommer fram. De av mina f. d. organisationskamrater, vilka påyrkatutgivandet av den skrift, jag här framlägger, ha även ordnat de förutsättningar, språkligt och ekonomiskt, som varit nödvändiga för att befordra skriften till trycket, för vilket jag tackar. Stockholm i mars 1933. - Per Jonsson. Mången oskyldig har säkerligen råkat ut för samma behandling "efter förtjänst" som jag. Inte betyder individen mycket i frihetens, jämlikhetens och broderskapets parti utom när han skall rösta och betala kontingent. Men råkar han falla i onåd för en styrande klick göres han rättslös och fågelfrl. Han blir den ensamme, utstötte, ett av samhällets olycksbarn, för vilket alla möjligheter till utkomst äro stängda. Och dessa organisationer samt deras främste män framträda nu med anspråk på att få regera land och folk. Vad betyder detta fackföreningsherrarnas regemente? - Jag berättar nu vad jag upplevat, och när Ni, ärade läsare, vare sig Ni är arbetare eller medborgare av annan samhällsklass, tagit del av detta, så må Ni fråga Eder: Är det en ordning och rättskultur av detta slag, varmed fackföreningsregeringen skall välsigna vårt land? Jag är 33 år gammal, har hustru och två barn att försörja. För 5 år sedan kom jag till Stockholm. Jag var redan då sedan 10 år tillbaka organiserad arbetare. År 1930 övergick jag till grov- och fabriksarbetareförbundets avdelning nummer 36 i Stockholm, vanligen för korthetens skull benämnd 36:an. Denna fackförening räknar över 7,000 medlemmar. Strejk mot byggewdömd afvtalsstridig dock upprätthållen. I mars månad 1930 hade firman Armerad Betong för Tobaksmonopolets räkning igångsatt ett större bygge på Söder i Stockholm. Vid ett tillfälle på hösten samma år avskedade arbetsledningen trenne arbetare, som i arbetet trotsat avtalets föreskrifter och vägrat efterkomma förmannens tillsägelser. Som protest mot att dessa arbetare avskedats, arrangerade de övriga kommunistiskt sinnade kamraterna - ett 20-tal tillhörande grov- och fabriksarbetareförbundets avd. 36 i Stockholm, och tre tillhörande syndikalistiska organisationer - strejk. Arbetsgivaren underställde saken först riksskiljenämnden och senare arbetsdomstolen. Båda förklarade strejken avtalsstridig. Arbetsdomstolen utdömde dessutom skadestånd till arbetsgivaren med närmare 7,000 kronor. Grov- och fabriksarbetareförbundet, till vilken avd. 36 är ansluten, uppmanade därefter de strejkande att återgå, vilket de dock icke gjorde. I stället uppsade de sina platser och beslöto på trots fortsätta blockaden. I fortsättningen uppmanades genom annonser i Social-Demokraten organiserade arbetare att taga arbete vid bygget. Fulltalig arbetsstyrka lyckades det till att börja med icke att uppdriva. De strejkande höllo nämligen arbetsplatsen under blockadbevakning. Med anledning av annonserna i Social-Demokraten, däri organiserade arbetare uppmanades att taga arbete vid bygget, hänvände jag mig till arbetsledningen och fick besked, att jag kunde börja jobbet, så snart som man fått ihop ett lag. Omkring en vecka senare var detta färdigt. innan jag och m1na-kamrater upptogo arbetet, besökte vi vår fackföremngseicpedition och förfrågade oss 1 saken. Vi fingo det beskedet, att det icke motte något hinder att taga anställning vid Monopolbygget. *""