-Men dessutom, och trots alltså att överskotten uppburits avtalsenligt,
dömdes jag att till fackföreningen inbetala de belopp, som avdelningen
fordrat av mig, För detta åläggande åberopades ett beslut, som
avdelningen tidigare skulle ha fattat, däri avdelningen sätter ur funktion
avtalets lagenligt gällande bestämmelser angående uppbärande av
ackordsöverskott.
Det åberopade mötesbeslutet innehåller bestämmelse om att överskott
skulle delas per arbetstimme. Men i mitt fall yrkade avdelningen att
beräkningen skulle göras på grundvalen av skild mätning. Men så går det,
när man går ifrån allmänt gällande avtal. Man hamnar i kaos och
bestämmer än si, än så.
Skiljenämnden hade tagit upp påståenden från mina vedersakare, om
bråkighet, vilka, som nämnts, nämnden icke funnit styrkta. Däremot
säges i nämndens utlåtande intet om att det fronderande laget i avdelning
36 ihärdigt förföljt mig och mina arbetskamrater, varpå bland annat
finnes laga dom. Mot dessa frondörers avtals- och stadgebrott samt
förföljelser göras inga erinringar. Men jag ålades i skiljedomen, att, "i vad
på mig ankommer bidraga till att ett gott förhållande mä komma till
stånd mellan mig och övriga medlemmar inom föreningen".
Det bör vidare poängteras, att, då fråga var om ackordsöverskottets
utbetalande, jag och mitt lag framhållit för arbetsledningen, att
förutvarande lag (som lämnat arbetet under avtalsstridig strejk) förbehållit sig
att få till sig utbetalt viss del av ackordsöverskottet. Härtill hade
arbetsledningen svarat: Antingen skall ni enligt avtalet uppbära överskottet
eller också blir ej den del utbetald, som det föregående laget fordrar.
Man kan givetvis tänka sig en frivillig överenskommelse om
uppdelning av överskottsmedel i sådana fall, då arbetare i ett lag sluta efter
uppsägning i lojala former för att exempelvis övergå till annat arbete,
och att de då fådel i överskottet, beräknat efter det antal timmar, de
deltagit i ifrågavarande arbete. Men vid Monopolbygget låg saken helt
annorlunda till. Här hade det fronderandc laget nedlagt arbetet i det
bestämda syftet att föra en avtalsstridig strejk. Därför måste också
skiljenämnden förklara, att "den såsom ostridigt kunnat fastställa, att
gällande avtal icke åsidosatts vid fördelningen av ackordsöverskottet".
Men hur kunde då skiljenämn-den avtalsstridigt döma mig att till
frondörerna betala viss del av de av mig avtalsenligt. uppburna
överskotten?
Uppenbarligen har skiljenämnden av undfallenhet för de i
kommunistisk anda avtals- och stadgebrytande frondörerna i avdelning 36 dömt
mot avtal, som de själva (åtminstone herrar Forslund och Ekman såsom
vid den tiden varande resp. Iedamot och suppleant i arbetsdomstolen)
offentligen måste respektera.
Men om afvtal och stadgar för en organisation på dylikt sätt kunna
nonchaleras, vad skola då organisationens lojala medlemmar hålla sig
till?
Det må vidare erinras om att jag uteslöts ur fackföreningen den 15
november 1931, Skiljenämndens utslag föll den 28 april 1932, alltså 5 34
månad efter uteslutningen. Under denna ti-d och ytterligare något mera
än en månad var jag dömd till arbetslöshet. Min dagsinkomst vid
Monopolbygget uppgick till kronor 40:64, varpå jag kan förete
fördelmngslista. Till undvikande av missförstånd och feltolkning v1ll jag påpeka,
att denna höga dagsinkomst var beräknad efter gällande avtals
ackords
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/123
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 99