Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
112
Motioner fi Första kam/maren, Nr 153.


med berörda uttryck avsett käranden och hans arbetare. Vittnet hade tyckt att svaranden, såsom vittnet uttryckte sig, "lät hotande hela tiden". Lindberg anhöll härpå, att vittnet måtte tillfrågas,huruvida icke käranden vid något tillfälle under år 1929, då käranden arbetat som förman vid vissa arbeten vid S:t Eriks sjukhus, skickat vittnet till svaranden med begäran att dessa arbeten måtte förklaras i blockad. . Byström bestred, att denna fråga, såsom avseende förhållanden, vilka icke hade betydelse i detta mål, finge framställas till vittnet. - l särskilt avsagt beslut fann Rådhusrätten frågan mot kärandens bestridande icke böra framställas till vittnet. Till Rådhusrätten. I härstädes anhängiga mål mellan undertecknad, å ena, samt ombudsmannen i Svenska Målareförbundets avdelning nr 1 Hjalmar Pettersson, å andra sidan, anföres härmed vördsamt följande. - Med hänvisning till innehållet i de under edlig förpliktelse avgivna intyg, vilka vid föregående rättegångstillfälle av mig ingåvos, skulle jag kunna inskränka mig till att allenast bestrida avseende vid vad svarandeombudet därvid anförde - detta med så mycket större skäl, som i svaromålet huvudsakligen berördes sådana beträffande själva åtalet ovidkommande omständigheter, varom svaranden enligt 16 kap. 13 § Strafflagen icke äger att till sitt fredande framställa bevisning. För att svarandens uppgifter icke skola stå oemotsagda anser jag mig likvisst böra i anledning av det hittills avgivna svaromålet göra några kortfattade erinringar. - Sålunda är svarandens påstående, att den mot mig igångsatta blockaden orsakats därav att jag trots tidigare medlemskap i fackföreningen uppträtt som arbetsgivare samt i förhållande till av mig anställda arbetare icke tillämpat gällande avtal, alltigenom felaktigt. Enligt § 5 i gällande kollektivavtal mellan Stockholms Målarmästareförening och Sv. Målareförbundets avdelning nr 1, var jag tvärtom berättigad att - såsom i av svaranden åsyftade fall var förhållandet - tillsammans med lärling själv utföra vissa reparationsarbeten. I samma paragraf föreskrives vidare, att som tillläggslön för sådant arbete, vilket ej kunnat avskiljas såsom särskilt ackord utan måst utföras som s. k. tidsarbete, skall utbetalas ett belopp, uppgående till femtio procent å gällande timlön. I förevarande fall utgav jag tillläggslön, överstigande femtio procent å timlönen. Verkliga anledningen till blockaden mot undertecknad - för övrigt typisk för vissa fackföreningars metoder -var den, att jag bestred fackföreningens framställda krav gottgorelse för det av mig själv vid tillfället utförda arbetet. I-)et ar alldeles riktigt, vad svaranden därom uppgiver, att det sedermera "vid flera tillfallen varit resonemang mellan Qvarnström och Pettersson o-i-n att reglera (kurs.-av undertecknad) den förres förhållande till fackforeningen", men initiativet härtill har utgått från mig, i det jag upprepade gånger hos svaranden begärt inhiberande av den mot mig utan skäl igångsatta förföljelsen, men vid varje besök å svarandens expedition avspisats med undanflykter och tomma ord. -Vad svaranden i övrigt har att förmäla om mina tidigare åtgöranden i forhallande till fackföreningen eller andra, finner jag mig icke föranlåten att har sarskilt bemöta. Angående vidare händelseförloppet vid här omstämda tillfälle, åberoD-ar Jag innehållet uti förenäinnda av mig ingivna intyg. Svaranden å sin sida bestrider, såväl att han om mig fällt de i stämningsansökningen an