Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/147

Motioner vi Första kammaren, Nr 153. 123

tider har arbetslöshetsfrågan för de ansvariga inom socknen varit ett synnerligen svårlöst problem och många utvägar ha dryftats för att àfvfhjälpa, den rådande nöden. Som tidigare omnämnts skall vägen Eskilsttuna stads gräns-Stenkvista kyrka ombyggas. Arbetet därmed beräknades icke kunnaigångssättas förrän tidigast sommaren 1932 och skulle, -enligt länsstyrelsens beslut, vara avslutat 1933. - På initiativ av kommunalnämndens ordförande, godsägare Ferd, Eriksson, undersöktes emellertid, enligt vad Sörmlandsposten erfarit, i sepitember månad, huruvida icke tillstånd och medel för vägbyggets igångsättande redan nu skulle kunna erhållas. Problemet diskuterades med vägstyrelsens ordförande, men nägra medel funnos icke disponibla. Då kom den av länsstyrelsen till samtliga kommuner utsända skrivelsen, vari infordrades uppgifter om arbetslöshetens omfattning och på vilket sätt vederbörande tänkt sig att fä denna lindrad. Man beslöt nu att hos länsstyrelsen begära förskott på väganslaget för att omedelbart kunna igångsätta arbetet. Om icke detta förskott kunde beviljas - svar härpå har ännu icke ingått - var kommunen beredd att söka upplåna medel för arbetet. Antalet arbetslösa i Stenkvista var avsevärt och man räkna-de med att siffran när som helst skulle kunna stiga, då ett flertal Stenkvist-abor hade arbete i Eskilstuna och icke gingo säkra för permitteringar, Med entreprenören för vägbygget träffades nu avtal att soeknens arbetslösa till ett antal av 15-20 stycken skulle få sysselsättning vid företaget. Godsägare Eriksson uppgjorde en lista på de arbetslösa, som kunde komma i fråga, inalles ett 20-tal, och kallade till ett sammanträde. Till detta infunno sig emellertid icke mindre än ett 40-tal, varför en gallring måste vidtagas. 22 av de mest behövan-de och dugliga togos ut och på måndagen i förra veckan sattes vägarbetet i gäng. Fackföreq:tngspamparna uppträda på arbetsplatsen. Arbetet hade emellertid icke pågått länge förrän fackföreningsherrarna gjorde sig påminta. Redan på tisdagsmorgonen voro, framhåller herr Eriksson vid vår förfrågan, representanter för väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet på platsen. Detta besök resulterade i att krav omedelbart framställdes om att samtliga arbetare, för att få fortsätta det av Stenkvista kommun igångsatta arbetet, måste ansluta sig till fackföreningen. En inträdesavgift av 3 kronor 50 öre utkrävdes genast och förutom denna avgift ha arbetarna nu även att betala sina veckoavgifter, vilka torde uppgå till ungefär 1 krona 25 öre per man. 70 kronor i avgifter för att få arbeta en månad! Men icke nog med detta direktiv. Det visade sig, att en av arbetarna. tidigare varit ansluten till lantarbetareförbundet, till vilket han på senaste tiden emellertid icke betalat nägra avgifter, Herrar fackföreningspampar dekreterade då omedelbart, att antingen skulle denne a-r- betare erlägga resterande avgifter i denna fackförening från den tid han sist fullgjorde kontingentbetalningen och tills dato, eller också - om det befunnes att han redan blivit struken ur fackföreningen - skulle han icke få fortsätta arbetet med mindre han verkställt s. k. avbön. Om nteslutning sålunda redan skett, hjälpte det inte, om han ens erlade den resterande avgiften, vilken enligt uppgift utgör 60 à 70 kronor. Ne), då skulle mannen först fä krypa till fackföreningspåvarna och verkställa