Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 149. 13


belopp för att lindra arbetslösheten, bl. a. på det sätt att arbetstillfällen beredes vid hus- och vägbyggen m. m., är det av den största vikt, att nämnda hjälpverksamhet icke bringas ur funktion därigenom att en eller annan grupp bland arbetsgivare eller arbetare företaga åtgärder, vilka - på grund av givna direktiv vid understödsmedlens beviljande - förhindra, att anslagna medel kunna komma till avsedd användning. Den situationen bör eftersträvas, att på nuvarande samhällsförhållandenas grundval alla krafter inordnas i samhällets tjänst. Det synes därför vara av det största allmänna intresse, att gällande lagstiftning på förevarande område utökas med bestämmelser, som åtminstone i någon mån kunna utgöra skydd mot att oberättigade stridsåtgärder vidtagas. Givet är dock att en sådan lagstiftning icke får utgöra något hinder för att genom organisationer tillvarataga berättigade intressen å ömse håll. Det är endast missbruk av den makt, dessa organisationer kunna äga, som det gäller att förhindra. En lagstiftning, som avser att reglera dessa intressemotsatser som så djupt ingripa i samhällslivet, bör, såsom riksdagen år 1928 framhöll, vara rättvist avvägd, fri från ensidighet och avpassad efter ett demokratiskt samhälles rättsordning. Om en laglig reglering av förhållandena på arbetsmarknaden med -ett innehåll av den art, som nyss antytts, kunde komma till stånd, skulle i många fall anledning icke längre finnas till meningsbrytningar, som för närvarande uppstå, då det är nödvändigt att vid förhandlingar mellan organisationerna till diskussion upptaga frågor, i vilka lagstiftningen icke lämnar vägledning. På det område, varom det nu är fråga, bör bland annat särskilt övervägas, huruvida icke hänskjutandet av tvistefrågor till arbetsdomstolen i sådana fall, där sådant hänskjutande för närvarande kan äga rum, skulle kunna göras obligatoriskt. Vidare bör utredas, om icke möjligheten att vinna ett rättsligt avgörande i arbetstvister i vissa avseenden kan utvidgas, t. ex. om det skulle vara lämpligt att till rättsligt avgörande - genom arbetsdomstolen eller skiljedom - hänskjuta tvister om fria ackord, då förut bestående avtal lämnar vägledning för en skälighetsprövning av den nya prissättning, som följer av jämkning i avtalen. ,

V ad angår medling i arbetstvister bör undersökning göras, huruvida icke

obligatorisk medling - åtminstone i viss utsträckning - skulle kunna föreskrivas i fråga om tvister vid verksamhet, som bedrives av stat eller kommun och beträffande vilken en arbetstvist skulle hava den verkan, att betydande samhällsintressen skulle hotas, t. ex. i fråga ompkommunikationsföretag, sjukvårdsinrättningar, renhållningsverk samt vatten-, gas- och elektricitetsverk. För sådana fall kunde det också vara av betydelse att få bestämt, att bestående avtal tillsvidare skulle gälla intill dess parterna hunnit taga ställning till framlagt medlingsförslag. En bestämmelse, att gällande avtal skulle gälla, tills ett påbörjat företag slutförts, kunde vidare måhända vara på sin plats i fråga om arbetstvist, som uppkommer under utförandet av en anläggning, vilken avser att tillgodose ett allmänt intresse, som ej tål uppskov, t. ex. byggandet av ett sjukhus. f Huruvida obligatorisk medling bör föreskrivas även i andra arbetstvister