Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/189

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 11 Första kammaren, N1 153. 165


föreningarna förmå snickaren att upphöra med arbetet, och åtminstone i ett fall vägrades dessa tillträde till den lägenhet, som behövde repareras. Redan efter någon vecka avbrötos emellertid arbetena helt av den orsaken, att Stockholms byggnadsfackföreningars samorganisation den 24 januari 1933 förklarade samtliga arbeten inom fastigheten i blockad. Snickarna ansågo sig på grundav denna blockad ej kunna fortsätta. Följande dag, eller den 25 januari, anmälde fastighetskontoret till lönegvtalsnämnden, att arbetena på grund av sistnämnda blockad måst avrytas. Därefter upptogos ånyo förhandlingar mellan representanter för staden och kommunalarbetarförbundet samt de berörda fackföreningarna angående möjligheterna att häva blockaden eller åtminstone isolera densamma på sådant sätt, att staden skulle kunna utföra de erforderliga reparationsarbetena. Av särskild betydelse härvidlag har varit ett av riksskiljenämnden den 14 februari 1933 avkunnat utslag rörande en av kommunalarbetarförbundets avdelning -i Jönköping förklarad sympatiblockad mot arbeten å viss i nämnda stad belägen fastighet, vilken blockerats av byggnadsfackförbundets platsorganisation. Riksskiljenämnden förklarade i sitt utslag den vidtagna sympatiblockaden med därav följande arbetsvägran vara stridande mot den för städerna och kommunalarbetarna gällande förhandlingsordningen. Protokollet över nämnda utslag är dagtecknat den 10 mars 1933 och det kom löneavtalsnämnden tillhanda den 21 sistlidna april. Sedan skiljedomsutslaget den 24 april översänts till fastighetsnämnden, beslöt nämnden den 25 i samma månad att hos löneavtalsnämnden hemställa om uttalande, huruvida sagda utslag kunde anses tillämpligt på konflikten vid fastigheten Halvmilen nr 7. Härpå har-löneavtalsnämn- den den 6 innevarande maj i en skrivelse som kom fastighetsnämnden tillhanda den 8, svarat att, så vitt nämnden kunnat finna, ifrågavarande skiljedom måste anses tillämplig även beträffande arbeten utförda av kommunalarbetare i Stockholm och således även rörande arbeten inom Halvmilen nr 7. - Svenska kommunalarbetarförbundet hade redan i början av januari 1933 i anledning av det åläggande, fastighetskontorets arbetare fått, sökt ordna upp saken genom ett sammanträffan-de mellan representanter för grovarbetarfackföreningen, murarfackföreningen och kommunalarbetarnas samorganisation. Detta sammanträde blev också utlyst genom respektive förbund. Till detta sammanträde infunno sig alla utom representanterna för de två blockerande fackföreningarna (grovarbetare och murare), varför någon överläggning och naturligtvis icke heller något resultat då kunde uppnås. Sedermera har kommunalarbetarförbundet begärt landssekretariatets ingripande och detta har numera beslutat ålägga de blockerande föreningarna att häva blockaden mot underhålls- och reparationsarbetena. Dessa arbeten komma således att nu omedelbart verkställas och hava även igångsatts i dag. Situationen är sålunda för dagen den, att denna bedrövliga historia för stadens del borde vara ur världen. Det kan ju synas anmärkningsvärt, att en blockad, vilande på så lösa grunder som denna, ändock fått fortfara under så lång tid som nära 1 % år. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, torde detta dock ej kunna läggas de kommunala organen till last.