föreningarna förmå snickaren att upphöra med arbetet, och åtminstone i
ett fall vägrades dessa tillträde till den lägenhet, som behövde
repareras. Redan efter någon vecka avbrötos emellertid arbetena helt av den
orsaken, att Stockholms byggnadsfackföreningars samorganisation den
24 januari 1933 förklarade samtliga arbeten inom fastigheten i blockad.
Snickarna ansågo sig på grundav denna blockad ej kunna fortsätta.
Följande dag, eller den 25 januari, anmälde fastighetskontoret till
lönegvtalsnämnden, att arbetena på grund av sistnämnda blockad måst
avrytas.
Därefter upptogos ånyo förhandlingar mellan representanter för
staden och kommunalarbetarförbundet samt de berörda fackföreningarna
angående möjligheterna att häva blockaden eller åtminstone isolera
densamma på sådant sätt, att staden skulle kunna utföra de erforderliga
reparationsarbetena.
Av särskild betydelse härvidlag har varit ett av riksskiljenämnden den
14 februari 1933 avkunnat utslag rörande en av kommunalarbetarförbundets
avdelning -i Jönköping förklarad sympatiblockad mot arbeten å viss i
nämnda stad belägen fastighet, vilken blockerats av
byggnadsfackförbundets platsorganisation. Riksskiljenämnden förklarade i sitt utslag
den vidtagna sympatiblockaden med därav följande arbetsvägran vara
stridande mot den för städerna och kommunalarbetarna gällande
förhandlingsordningen. Protokollet över nämnda utslag är dagtecknat den
10 mars 1933 och det kom löneavtalsnämnden tillhanda den 21 sistlidna
april.
Sedan skiljedomsutslaget den 24 april översänts till fastighetsnämnden,
beslöt nämnden den 25 i samma månad att hos löneavtalsnämnden
hemställa om uttalande, huruvida sagda utslag kunde anses tillämpligt på
konflikten vid fastigheten Halvmilen nr 7. Härpå har-löneavtalsnämn-
den den 6 innevarande maj i en skrivelse som kom fastighetsnämnden
tillhanda den 8, svarat att, så vitt nämnden kunnat finna, ifrågavarande
skiljedom måste anses tillämplig även beträffande arbeten utförda av
kommunalarbetare i Stockholm och således även rörande arbeten inom
Halvmilen nr 7. -
Svenska kommunalarbetarförbundet hade redan i början av januari
1933 i anledning av det åläggande, fastighetskontorets arbetare fått, sökt
ordna upp saken genom ett sammanträffan-de mellan representanter för
grovarbetarfackföreningen, murarfackföreningen och
kommunalarbetarnas samorganisation. Detta sammanträde blev också utlyst genom
respektive förbund. Till detta sammanträde infunno sig alla utom
representanterna för de två blockerande fackföreningarna (grovarbetare och
murare), varför någon överläggning och naturligtvis icke heller något
resultat då kunde uppnås.
Sedermera har kommunalarbetarförbundet begärt landssekretariatets
ingripande och detta har numera beslutat ålägga de blockerande
föreningarna att häva blockaden mot underhålls- och reparationsarbetena. Dessa
arbeten komma således att nu omedelbart verkställas och hava även
igångsatts i dag.
Situationen är sålunda för dagen den, att denna bedrövliga historia
för stadens del borde vara ur världen. Det kan ju synas
anmärkningsvärt, att en blockad, vilande på så lösa grunder som denna, ändock fått
fortfara under så lång tid som nära 1 % år. Såsom framgår av den
lämnade redogörelsen, torde detta dock ej kunna läggas de kommunala
organen till last.
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/189
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 11 Första kammaren, N1 153. 165