Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/213

Motioner i Första ka/mmaren, Nr 154. 3

Samhällsfarliga arbøtskonflikter. Frågan om vidtagande av åtgärder till förebyggande av samhällsfarliga arbetskonflikter har tidigare vid olika tillfällen behandlats i riksdagen. Erinras må -sålunda, att i -särskilda motioner vid 1921 års riksdag hemställdes, att riksdagen måtte besluta anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning angående möjligheten att förebygga dylika konflikter samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. På grund av dessa och andra motioner avlät riksdagen skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning angående frågan om vidta.gande av åtgärder, utöver vad redan skett, till arbetsfredens bevarande. Vid 1924 års riksdag hemställdes i två likalydande motioner, att riksdagen måtte besluta vissa ändringar i och tillägg till lagen om medling i arbetstvister. Därvid åsyftande särskilt införandet av lagstadgad varseltid i alla arbetskonflikter och utsträckt sådan i fråga om arbetsföretag av allmännyttig natur, ävensom anordnandet av offentligt undersökningsförfarande genom s. k. opinionsnämnd i arbetstvister vid sistnämnda slag av företag. Motionerna ledde icke till någon åtgärd från riksdagens sida. Vid 1926 års riksdag berördes frågan om samhällsfarliga arbetskonflikter i tre motioner. I en motion (nr 89 i F. K.) yrkades särskilt, att till påföljande års riksdag förslag måtte framläggas till lagstiftning, åsyftande obligatorisk skiljedom i fråga om arbetsavtal för särskilt samhällsviktiga arbetsområden. I två likalydande motioner (nr 192 i F. K. och nr 283 i A. K.) begärdes skyndsamt förslag till lagstiftning, bland annat, om obligatorisk skiljedom och därmed förenat förbud mot arbetsinställelse i tvister, där .stat eller kommun vore part. I anledning av dessa motioner beslöt riksdagen i skrivelse till Kungl.. Maj:t anhålla, att så snart vid då redan genom en särskilt förordnad delegation igångsatt utredning tillräckligt material förelåge. för bedömande av frågan om lag-stiftningsåtgärder till arbetsfredens bevarande, Kungl. Maj:t måtte utan tidsutdräkt för riksdagen framlägga förslag till lagstiftning. På grund av förenämnda riksdagsskrivelse år 1921 tillkallades den 7 juli 1921 en sakkunnig person att inom Socialdepartementet biträda med utredning, bland annat, angående frågan om vidtagande av åtgärder till arbetsfredens bevarande. Detta utredningsarbete blev emellertid vilande från ingången av år 1923. Genom beslut den 27 .september 1924 förordnade Kungl. Maj:t, att det sålunda påbörjade utredning-sarbetet skulle äterupptagas, och uppdrogs åt Socialstyrelsen att verkställa utredningen samt inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Det åt Socialstyrelsen meddelade. utredningsuppdraget överlåts emellertid sedermera åt en särskild utredning. Den 29 januari 1926 tillsatte nämligen Kungl. Maj:t en delegation av nio personer, av vilka tre förordnades av Kungl. Maj:t och tre utsågos av vardera Sven-ska Arbetsgivareföreningen och Lands