organisationen, med uppgift att verkställa undersökning i fråga om åtgärder
till arbetsfredens främjande. Delegationens uppdrag omfattade frågorna om
obligatorisk skiljedom i rättstvister, lagfästandet av den faktiska
rättsordning, som under tidernas lopp vuxit upp, förenings- och förhandlingsrättens
lagfästande, olika blockad- och bojkottmetoder samt möjligheterna för
skiljedomsinstitutets införande inom olika arbetsområden även i andra tvister än
rättstvister. Avsikten med denna undersökning angavs emellertid icke vara
att få till stånd utarbetade förslag till bestämda åtgärder. Den skulle i stället
avse att låta olika grupper klart fixera sina ståndpunkter, så att ett fastare
underlag kunde erhållas för omdömet om ändamålsenligheten av vidare
åtgärder till arbetsfredens främjande genom lagstiftning eller på -annat sätt.
Sedan vissa av delegationens ledamöter meddelat, att de vore förhindrade
att taga vidare del i delegationens arbete, uppdrog Kungl. Maj:t den 21 januari
1927 åt två ledamöter i delegationen ävensom dess sekreterare att fullfölja
och avsluta av delegationen föranstaltade specialutredningar rörande vissa
faktiska förhållanden av betydelse för arbetsfredsfrägans belysande. Härefter
avslutades delegationens arbete.
J ämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1927 tillkallades därefter
tre sakkunniga, de s. k. arbetsfredssakkunniga, för verkställande av utredning
rörande anordningar, ägnade att förekomma arbetsinställelser i tvister, däri
staten eller kommun är part. De sakkunniga, som verkställt vissa
undersökningar rörande anställninfgs- och avlöningsförhållanden för olika
arbetargrupper i allmän tjänst, hava på därom gjord framställning genom beslut den 17
december 1932 befriats från det dem meddelade uppdraget.
Såsom framgår av det ovan anförda, har frågan om vidtagandet av åtgärder
till förebyggande av samhällsfarliga arbetskonflikter i vårt land vid upprepade
tillfällen varit föremål för riksdagens uppmärksamhet och även föranlett
särskilda utredningar. Något resultat har emellertid därav icke kommit till stånd.
I ett flertal främmande länder har man emellertid ansett ifrågavar-ande
spörsmål vara av den vikt och betydelse, att man skridit till särskilda
lagstiftningsåtgärder. Till belysning härav må här återgivas ur den av
förenämnda delegation utgivna publikationen "Utredningar till belysande av
arbetsfredsfrågan (Statens off. utredningar 1927:11) en översiktlig framställning
av i främmande länder gällande, särskilda regler beträffande samhällsfarliga
arbetskonflikter:
"Arbetstvister vid allmännyttiga företag hava i flera länder blivit
betraktade såsom stående i en klass för sig med hänsyn till de störningar i samhällets
livsbetinge1se.r, som arbetsinställelser på sådana områden medföra. Det har
också gjorts gällande, att arbetarna vid allmännyttiga företag intaga en
särskilt gynnad position på grund av sitt arbetes oumbärlighet och att det
därför icke innebär någon orättvisa mot dem, i fall man i en viss utsträckning
skulle begränsa deras strejkrätt. .
De särskilda åtgärder, som i resp. Iänder vidtagits för undvikande av
kon
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/214
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
4
Motioner 1 Första kammaren, Nr 154.