Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/263

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 1 Första kammaren, Nr 15.9. 1


Nr 159. Av herr Andersson, Elof, m. fl., om införanole av strafipáföljd för .spri- dande av kännedom om .s-t1*a-Ü"ad persons sonade brott. Enfallvarlig ehuru icke åsyftad konsekvens av frihetsstraffet är den straffades svårigheter att åter inlemmas i samhället. Den allmänna opinionens sätt att reagera gentemotjden frigivne innebär nämligen ofta ettšhartênär oöverstigligt hinder för honom att resa sig och vinna en hederlig försörjning. På olika sätt har samhället sökt röja dessa svårigheter ur vägen, men dess åtgärder i denna riktning motverkas av att kännedomen om en persons brott ostraffat kan spridas även sedan han under en lång följd aviår fört en rättskaffens vandel. Att spridande av sådan kännedom opåtalt får försiggå synes inkonsekvent, då icke ens brottet självt kan bestraffas, sedan viss tid förflutit från dess begående. T. o. m. verkställigheten av laga kraftvunnen dom förfaller, om den icke kunnat ske inom viss tidrymd. På likartat sätt ha bestämmelserna om skärpt straff vid återfall ivissa brott utformats såsom framgår av strafflagen -1: 14, där det heter: "Ej heller må, ändå att straffet för det förra brottet var till fullo verkställt, till särskilt straff för återfall dömas, där den straffade, sedan verkställigheten avslutades och innan det nya brottet förövades, under en tid av 10 år varken begått gärning, som i förhållande till det förra:-brottet utgör återfall, eller för sådan gärning undergått bestraffning. " Ha alltså 10 år förflutit, skall det gamla brottet icke längre läggas personen i fråga till last. En nyligen inträffad händelse aktualiserar behovet av att samhället strängare hävdar sin principiella ställning till den frigivne sådan den framgår av bl. a. nyssnämnda lagrum. - En person har i sin ungdom gjort sig skyldig till brottslig handling, för vilken han i vederbörlig ordning straffats. Under en period av 15 år dokumenterar han därefter sin vilja och förmåga att bli en samhällsnyttig medborgare. Trots de svårigheter, som möta, lyckas han skapa sig en position. Befolkningen på den ort, där han är bosatt och som dagligen har hans livsföring för ögonen, skänker honom så småningom sitt förtroende i sådan utsträckning, att han väljes till kommunal förtroendeman och bl. a. tjänstgör som ordförande och kassör i fattigvårdsstyrelsen och i skolstyrelsen. Som kommunal förtroendeman ingriper han mot tvenne tjänstemän inom kommunen. Med utgångspunkt från detta ingripande utvecklar sig en presspolemik, där gentemot nämnde förtroendeman de förseelser, han i sin ungdom begått och vilka sonats genom frihetsstraff. anföras. Att sådant/för farande strider mot det allmänna rättsmedvetandet torde vara uppenbart. men vill man undersöka huruvida tillvägagångssättet är straffbelagt i svensk lag, torde en sådan undersökning ge vid handen, att så icke är fallet. n Enligt strafflagen kap. 16: 7 är det icke straffbart att offentligen ut-sprida il lsahom, au moozogono protokoll 1.034. so ..«.-omz. No- 15.9-iso.