Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/28

4

Motioner få Första kammaren., Nr 153.

äventyrades möjligheten att låta behövliga grundlagsändringar trädai kraft under valperioden näst efter 1932 års nyval till andra kammaren. Andra lagutskottet, dit motionerna hänvisades, beredde vissaorganisationer tillfälle att yttra sig över de av motionärerna anförda exemplen, i vad dessa berörde organisationernas verksamhet. Under framhållande av de skäl, som talade emot ett föregripande av den sakkunniges utredning i ämnet, hemställde utskottet att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Tvenne reservationer funnos fogade vid utskottets utlåtande och i den ena av dem (av herr von Sydow m. fl.) hemställdes, att riksdagen måtte i anledning av förevarande motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville ofördröjligen föranstalta därom, att den pågående utredningen om skydd för tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter så snart ske kunde slutfördes ivad den avsåge behövliga ändringar i tryckfrihetsförordningen, samt därefter förelägga samma års riksdag det förslag till åtgärder i sådant avseende, till vilka utredningen kunde föranleda. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Vid 1933 års riksdag anhöll herr Nilsson i Antnäs efter ett anförande. i andra kammaren om dess tillstånd att till statsrådet och chefen för socialdepartementet framställa spörsmålet, huruvida statsrådet hade för avsikt att vidtaga åtgärder för att den år 1929 påbörjade utredningen rörande vissa med frågan om tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter sammanhängande spörsmål snarast möjligt måtte kunna slutföras. Denna anhållan bordlades och någon vidare behandling av interpellationen förekom icke vid 1933 års riksdag. Under sommaren och hösten 1933 kom med anledning av vissa uppmärksammade övergrepp mot tredje man och parter i olika typer av intressekonflikter ifrågavarande lagstiftningsspörsmål i brännpunkten för den offentliga diskussionen och i pressen förekommo åtskilliga uttalanden från olika håll, vari den pågående sakkunnigutredningens resultat efterlystes och nödvändigheten av frågans lösning påpekades (bil. 1-6). Härtill torde i ej ringa mån ha bidragit, att en bojkottlagstiftning genomfördesi Norge i början av juli, vilken snabbt kom i tillämpning (bil. 7-10). Professor Bergendals utredning avslutades under samma tid och avgavs till Kungl. Maj:t den 30 november 1933 samt befordrades därefter till trycket (Statens ofientliga utredningar 1933: 36). Den sakkunnige lämnar i betänkandet en ingående utredning från allmän, historisk och komparativ synpunkt av de med tredje mans ställning i arbetskonflikter sammanhängande spörsmålen, giver en översikt av gällande svensk rätt på området samt redogör för de grunder för en blivande lagstiftning på området, som enligt den sakkunnige böra komma i fråga. Utredningen utmynnar i ett - med vissa anmärkningar kommenterat - utkast till lag i ämnet, men den sakkunnige framhåller uttryckligen (sid.