Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/318

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
16
Motioner i Första kammaren, Nr 179.


åt barnen, smärre ladugårdsprodukter, som kunna utbytas mot nödvändiga behovsvaror, allt skall den lilla ladugården bära, helstfnär annan förtjänst tryter. Inträffa sjukdomsfall i ladugården omstörtar det- hushållsordningen i det fattiga hemmet. De ogunstiga förhållandena tvinga ej blott vid svårare utan även lindrigare fall till nedslaktning och undanryckande av det stöd hemmet hade. «  För dem som bo i veterinärens grannskap låter sig saken givetvis lättare ordna även om fattigdom förefinnes, men för dem som bo miltals borta reser sig stora hinder för anlitande av veterinär. Enbart skjutskostnaderna kunna betyda flera dagars arbetsförtjänst för kreatursägaren, och om det gäller en dragare under arbetssäsongen kan därtill arbetsförtjänsten utebli för veckor. Måste veterinären kallas flera gånger bli kostnaderna ruinerande. Det är i ytterst få fall trävarubolagen lämna bidrag till dessa kostnader, och landsting och kommuner kunna i endast ringa omfattning träda emellan. Skall djursjukvården i skogsbygderna på ett tillfredsställande sätt kunna ordnas, synes det nödvändigt att staten träder emellan -i en form anolog med den som gäller för läkarresor till avlägset boende mindre bemedlade på landsbygden. En närmare utredning av detta viktiga spörsmål synes påkallad, och med stöd av vad vi anfört få vi hemställa, att riksdagen i .skrivelse -till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till djursjukvårdens förbilligande för mindre bemedlade, boende på längre häll från veterinär. Stockholm den 22 januari 1934. Nils Andersson. Karl August Johanson. - CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1934. 40065 3