Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/332

8

Motioner fi Första kammaren, Nr 183.

mål blir billigare i förhållande till svensk brödsäd än vad som var fallet före brödsädesregleringens anordnande. Gottgörelsen bör så avpassas att priset å importerad brödsäd, med hänsyn tagen till vattenhalt och mjölutbyte, icke understiger det pris å svensk brödspannmäl, som i anslutning till fastställt inlösningspris bör kunna erhållas. "l annat fall framkommer krav från kvarnarnas sida på lägre inmalningsprocent än som betingas av fordran på god bakningsduglighet. För undvikande av onödiga förluster vid utförsäljningen till kvarnarna av den inlösta brödsäden, bör ovillkorligen så hög inmalningsprocent fastställas under hösten och vintern, att det mervärde, gammal skörd i regel har, blir beaktat vid försäljningen. Att vid spannmålsföreningens försäljningar till kvarnarna av den inlösta brödspannmålen bringa priserna, särskilt å vete, i närmare överensstämmelse med inlösningspriserna, är en svår men angelägen uppgift för regleringsorganen. Genom av spannmålsnämnden föreslagen ändring i stadgarna för spannmålsföreningen, innebärande överlåtande till statsrepresentanterna att helt besluta beträffande köp och försäljningar, torde detta dock bliva möjligt i högre grad än det förut varit. Spannmålsnämnden förutsätter möjligheten av ett upphörande av den statliga inlösningsskyldigheten sedan 1934 års skörd blivit inlöst. Möjligen kunna förhållandena utveckla sig därhän, att det ur ekonomisk synpunkt blir omöjligt att fortsätta med det nuvarande systemet. Stödet åt spannmålsodlingen torde dock icke kunna undvaras i fortsättningen, varför det blir nödvändigt, att till ett kommande år utreda och planlägga fortsatta stödåtgärder för brödsädesodlingen. Ett upphörande med den statliga inlösningsgarantien skulle innebära, att brödsädespriset komme att regleras genom inmalningssbestämmelserna jämte det importskydd, som tull och gottgörelse tillsammans utgöra. Ett försvagande av stödet åt spannmålsodlingen skulle i förhandenvarande läge innebära en allvarlig fara, varför det i så fall blir nödvändigt att till ett kommande år utreda möjligheterna för, att efter andra framkomliga linjer åstadkomma ett lika eiicktivt stöd åt den inhemska brödsädesodlingen. Innan det nuvarande systemet eventuellt övergives måste emellertid det under dess hägn uppkomna brödsädesöverskottet undanskaffas. Mjölkregleringen. Under den tid mjölkregleringen tillämpats, har denna visat sig medföra gynnsamma verkningar i fråga om mjölkprisets utjämning och stabilisering. Sedan medio av augusti månad 1933 har det lyckats hålla riksnoteringen å runmärkt smör inom landet uppe vid 2 kronor 30 öre per kilogram. Detta pris torde emellertid för närvarande utgöra undre gränsen för produktionens lönsamhet. De åtgärder, som nu oundgängligen måste vidtagas för en höjning av fodermedelsprisen komma givetvis ocksåi