Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/40

16

Motioner i Första kammaren, N-r 153.

allmänna domstolarna, vilkas rättegångsskick i denna del ännu lämnar mycket övrigt att önska. Det skulle på grund av ÖGIIII8- S119-bbhet Väl låta sig göra att anordna en provisorisk prövning av stridsåtgärders laglighet, varigenom skulle möjliggöras, att mot åtgärder, som genomföras i strid med ett provisoriskt beslut av innehåll att de vore olovliga utan obillighet inskrida med särskilt effektivt verkande påföljden" Härmed äro angivna de väsentliga skäl, som i Norge medfört inrättandet av en specialdomstol för bojkottmål -och vilka måste anses väga minst lika tungt för vårt lands del. Utan tillgång till en blockaddomstol blir rättsskyddet mot olovlig blockad alltför litet effektivt. Vidare må betonas kravet på enhetlighet i bedömandet av blockadfrågor, vilka, såsom professor Bergendal på annat ställe i sin utredning framhåller, förete en mångfald skiftningar och hava en ur gängse juridisk synpunkt på visst sätt svårgripbar karaktär. De skäl den sakkunnige anför mot inrättandet av en blockad.domstol synas skäligen svaga. Med den ståndpunkt, som ovan intagits i fråga om blockaddeliktets konstruktion, mister det av honom framförda argumentet, att åtskilliga rättegångar bliva av den art, att de måste handläggas i den för tryckfrihetsmål stadgade ordningen, sin tyngd. Framhållas må, att resultatet under fem års tid av arbetsdomstolens verksamhet -manar till efterföljd, när det gäller en uppgift av sådan art som rättsskipningen i blockadmål. Statsrådet Undén framhåller i sin skrift: Från arbetsdomstolens praxis (Uppsala 1932), att arbetsdomstolen under de gångna åren otvivelaktigt tillvunnit sig respekt och förtroende inom de kretsar, som äro närmast intresserade av dess rättsskipning, och liknande uttalan-den hava gjorts från fackföreningshåll. Vi hålla därför för troligt, att inrättandet av en blockaddomstol i samband med antagandet av en lag om blockad skulle småningom häva det misstroende, som på vissa håll kan finnas mot den blivande lagens sociala opartiskhet, på samma sätt som arbetsdomstolens verksamhet undanröjt det motstånd, som år 1928 restes mot lagstiftningen om kollektivavtal. - Beträffande organisationen av en blivande blockaddomstol torde 1928 års lag om arbetsdomstol kunna tjäna som förebild, dock med iakttagande .av att de mål, som komma att handläggas av blockaddomstolen, få karaktären av brottmål. Av skäl, som prdfessor Bergendal anfört (sid. 172 f.), böra brott mot bloekadlagen falla under allmänt åtal. En särskild åklagar-myndighet torde böra inrättas vid blockaddomstolen för utförande av talan ii blockadmål. Efter mönster av den norska lagen lär i lagen om blockaddomstol böra föreskrivas, att domstolen på ansökan av någon, mot vilken blockad anordnats eller som hotats med anordnande av blockad, äger förbjuda blockadens anordnande eller vidmakthållande till dess det avgjorts om blockaden är lovlig. En sådan bestämmelse skulle otvivelaktigt vara av stort värde för personer och företag, som hotas eller angipas med blockad, då