Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/401

Motioner i Första kammaren, Nr 207. 7

Nr 207. Av herr Sandström m. fl., om statsbidrag till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för -utförande av en krossve1ksanläggmn-g ei Svartån vid Luleå. Enligt 1927 års avtal mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiiruna- vaara Aktiebolag, (här nedan kallat L. K. AB.) m. fl. bolag, å andra sidan, har L. K. AB. berättigats att från de norrbottniska järnmalmsfälten årligen bortfrakta högst nio miljoner ton järnmalm, därav från Kiirunavaara 6.1 miljoner ton, från Gellivare 2.5 miljoner ton och från Luossavara o.4 miljoner ton. Tillika har stadgats, att om den kvantitet järnmalm, som L. K. AB. under tiden intill 1937 års utgång komme att utskeppa över Svartön, något år skulle komma att understiga en myckenhet av 1,200,000 ton eller om utskeppningen nå.got år skulle bliva inställd, bolaget är skyldigt att, såframt Kungl. Maj:t ej annat medgiver, inom två månader efter årets utgång utgiva, i förra fallet ett belopp motsvarande 162/3 öre för varje ton, varmed den under året utskeppade järnmalrnskvantiteten understigit nyss angivna myckenhet, och i det senare fallet tvåhundratusen kronor. Efter framställning från L. K. AB. har Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1933 befriat bolaget från erläggande av den ersättning å 131,000 kronor, Luleå stad skulle ägt utbekomma för det underskott i utskeppningen av järnmalm över Svartön, som uppkommit år 1933. Motivet för detta efterskänkande angavs vara, att den från Malmberget bortfraktade malmen nedfraktas till Svartön för utskeppning över Luleå. Med anledning härav må emellertid erinras om, att den Luleå stad tillerkända gottgörelsen icke -en- ligt avtalet är beroende på, huru mycket malm, som utfraktats från Malmberget, vilket framgår därav, att ersättningen utgår, om kvantiteten av den över Svartön verkställda utskeppningen understiger 1,200,000 ton malm, under det att L. K. AB. enligt avtalet med staten icke är skyldigt att för varje är i Gellivareibryta mer än en miljon ton järnmalm. Frånsett Luleå stads rätt till kompensation för minskad malmexport över Svartön, är det i varje fall för hela vårt land en fråga av utomordentlig vikt, att malmutskeppningen över svensk hamn försiggår i största möjliga omfattning. Att med de förbättrade tekniska anordningar för sjöfartens bedrivande under den kalla årstiden, som numera äro tillfinnandes, malmutskeppningen över Luleå hamn kan fortgå betydligt längre tid än som förut varit möjligt, framgår utav den utav hampkaptenen i Luleå Karl Falkland författade, i tidningspressen publicerade uppsats rörande vintersjöfartsproblemet, som här bifogas såsom bilaga och till vars innehåll vi hänvisa. Med fäst avseende dära, att L. K. AB., enligt vad vi inhämtat, för fraktning från Malmberget till Luleå under år 1934 icke till statens järnvägar anmält större myckenhet än 400,000 ton järnmalm, ävensom i övrigt kända