Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/438

20

Motioner 11 Första kammaren, Nr 215.

till 1 krona, dels att statsbidrag icke utgår till slöjdavdelning, som har mindre än 6 deltagare. « De nya bestämmelserna om minimiantalet deltagare per slöjdavdelning innebär givetvis att statsbidrag numera icke kan utgå till anordnande av slöjdundervisning vid ett avsevärt antal folkskolor och mindre folkskolor, som förut kunnat erhålla sådant bidrag. Detta har i sin ordning -medfört att slöjdundervisningen vid förevarande skolor under innevarande läsår måst nedläggas. Med hänsyn till den betydelse, som slöjdundervisningen har, och till det förtroende, som den hos föräldrar och målsmän erhållit, är detta att beklaga. Det måste också anses som ihög grad angeläget, att de genom kungörelsen den 9 juni 1933 fastställda inskränkningarna i villkoren för statsbidrags utgående bli återtagna, och förut gällande villkor komma att tillämpas. - l fråga om ändringen av minimiarvodena enligt kungörelsen den 9 juni 1933 för de lärare i slöjd, vilka icke inneha lärartjänst i detta undervisningsämne som hel-befattning, är påkallat, att förut gällande bestämmelser snarast möjligt åter erhålla sin tidigare lydelse. Enligt dessa bestämmelser var slöjdarvodet fastställt till lägst 1 krona 20 öre per undervisningstimme. Att detta arvode måste för den undervisning det gäller få anses så blygsamt, att det inte borde bli föremål för nedskärning, torde för envar framstå som ofrånkomligt. I flera fall ha lärarna genom särskilda utbildningskurser skaffat sig den kompetens för slöjdundervisningen, som ansetts behövlig. Därest slöjdundervisningen handhaves av lärare vid folkskolan, vilket ofta är fallet, måste bemärkas, att den som regel är förlagd efter lärarens egentliga skoldag, som i och för sig tillsammans med lektionsförberedelser och rättning av skriftliga arbeten starkt tager lärarens krafter i anspråk. Arvodet för slöjdundervisningen är en ersättning för övertidsarbete, och det är skäligt att i förevarande fall, liksom annars torde gälla i fråga om övertidsersättning, denna fastställes till belopp vilka någorlunda anpassas efter det arbete, som utföres, och stå i rimlig proportion till avlöningsförmånerna för huvudtjänsten. Slöjdarvodet var redan före sänkningen alltför lågt. Det har tidigare förväntats, att kommunerna skulle, trots det minskade statsbidraget, bibehållit slöjdarvodet vid förut bestämda belopp. I vissa kommuner har också så skett. Dock har i de flesta fall slöjdarvodet nedsatts till det minimibelopp, som angives i kungörelsen. För lärarna har understundom slöjdarvodet synts så knappt tillmätt, att de vid sidan av det egentliga skolarbetet icke ansett sig böra behålla undervisningen i slöjd. Slöjdundervisningen har, inte minst genom lärarkårens intresse och ansträngningar, nått en stark ställning i vårt lands folkskolor. De för densamma utgående arvodena ha alltid varit lågt tillmätta. Detta vitsordas också av skolöverstyrelsen i dess yttrande över statskontorets förslagi fråga om statsbidrag till undervisning i slöjd hösten 1932. Det vore att beklaga,