Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
20
Motioner i Första kammaren, Nr 153.


Vid 1931 års landsorganisationsmöte avvisades från upptagande till prövning ett förslag om arbetsdomstolens undanrödjflnde-l AV dem, SOIII Påkallat arbetsdomstolens biträde, ha hittills över 1/4 härrört från arbetaresidan, icke ens en full 1/i från arbetsgivaresidan. Vid årets riksdag ha motioner om arbetsavtalslagarnas- upphävande från socialdemokratiskt håll mötts med ett lika kompakt motstånd, som endast fem år förut de k. propositionerna. Opinionsomslaget bör giva anledning till eftertanke beträffande den viktiga fråga som här förts på tal. Bil- 2- Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 1 juli 1933. Ett missgrepp. En viktig kommunal befattning, omfattande det administrativa chefskapet för stadens sjukhusväsen, har i dag tillsatts. Utnämnande myndighet var den nyinrättade sjukhusdirektionen, och bland de sökande till tjänsten befann sig även direktionens egen ordförande. Med fyra röster mot tre utsågs han till tjänstens innehavare. Redan det förhållandet, att en ordförande i en kommunal styrelse sällar sig till aspiranterna på en under denna styrelse sorterande befattning, kan med något skäl nämnas säreget. Det har icke kunnat undgås att utnämningsfrågan -därigenom på ett olyckligt sätt komplicerats. Misstanken för mannamån står på vakt vid alla tjänstetillsättningar. I ett fall som det förevarande, då en styrelse hade att bedöma sin egen ordförandes kvalifikationer, kom den såsom en inbjuden gäst. Den hade kunnat tystas endast genom att kan-didaturen i fråga skjutits åt sidan. Lämpligheten av att kommunala förtroendemän "avancera" till fast anställda tjänstemän är icke oomstridd. Förhållandet är det motsatta. Kommunalpolitiska meriter och tjänstemeriter äro två skilda ting, vilka i det allmännas intresse böra hållas åtskilda. Det kan till och med sägas att de förstnämnda på ett ganska allvarligt sätt måste inkräkta på de senare. En mångårig vana att bedöma ärenden ur politiska synpunkter och med huvudsaklig hänsyn till kommittenternas önskningar och intressen skapar inga förutsättningar för en verksamhet, där det främst kommer an på objektivitet, insikt, personligt ansvar och oberoende. Man hade i denna sak helt kunnat bortse från hr Hugo Höglunds personliga kvalifikationer. De må vara vilka som helst, så har sjukhusdirekti-onen .ändå gjort en otjänst genom att utnämna honom till sjukhusdirektor. Nar dartill kommer, att de meriter, han till äventyrs haft att åberopa, endast med stor tvekan kunna tillmätas något värde vid bedömandet av hans behörighet, framstår valets olämplighet såsom obestridlig. Det får icke bli någon praxis att vid tillsättandet av kommunala tjänster blunda for de formella förutsättningarnabch den administrativa erfarenheten. Och det får icke ske, att dylika tjänster utskiftas såsom belöningar för långvarig och trogen tjänst hos de olika politiska meningsriktningarne. Misstanken att så skett vid valet av sjukhusdirektör kan icke på något overtygande satt gendrivas och därför var valet ett missgrepp. Mer an någonsin ligger det makt uppå att den folkliga självstyrelsen