Onsdagen den ß maj 1942. Nr 17. 31
Ang. Iandets tillgodoseende med elektrisk energi m. m. (Forts) rött, när det talas om förstatligande, och han .anklagar bondeförbundet för svek mot det borgerliga samhället, därför att det har vågat förutsätta, att ett förstatligande skulle kunna komma till stånd. Samtidigt menar han, att det är ganska naturligt, att eftersom det är fråga om en socialisering, skola vi socialdemokrater vara med på förslaget.
Jag vill gentemot detta framhålla, att vi socialdemokrater inte vilja ha något socialiserande för socialiserandets egen skull. Vi vilja socialisera, när det är förenligt med samhällets och människornas intressen och när det med hänsyn till produktionen och utvecklingen av landets produktiva krafter är nödvändigt att socialisera. Men i andra fall ha vi ingen anledning att endast för socialiserandets egen skull påfordra några sådana ingripanden. Vi leva ju emellertid redan i ett samhälle, där socialiseringen eller förstatligandet fortskridit ganska långt, och vi leva således i viss mån redan nu i ett socialistiskt samhälle. Hur ledsen jag än måste göra herr J. B. Johansson genom att konstatera det, har han säkert varit med- om att slå många spikar i det borgerliga samhällets likkista genom att besluta utvecklandet av statens inflytande på produktionen och näringslivet.
Det är uppenbart, att när det gäller nyckelområden och verksamheter, som äro avgörande för produktionslivet i övrigt och för människornas liv och trivsel i bygderna, måste statens medverkan bli mera kategoriskt nödvändig eller nyttig och erforderligän på andra områden. I fråga om kommunikationerna har ju den enskilda företagsamheten till en början haft en epokgörande betydelse, men efter hand har utvecklingen glidit därhän, att det allmänna har kommit att få ett allt större inflytande för att enligt vad vi nu kunna förutse till slut komma att bli det enda företaget åtminstone i fråga om järnvägsväsendet. Kraftförsörjningen, den elektriska belysningen och allt vad därmed sammanhänger är givetvis ett område av samma natur, där man knappast kan igångsätta en utredning, utan att frågan om samhällets större eller mindre inflytande måste vara med på ett hörn.
Jag vill dock för min del erkänna, att jag inte tror på ett snart genomfört fullständigt förstatligande på detta område. Jag tror tvärtom att den enskilda företagsamheten här ännu under lång tid kommer att ha en ibetydelsefull roll att utföra. Man kan inte bortse från att den enskilda företagsamheten på detta område gått i spetsen. Den har varit mer energisk, mer driftig och t. o. m. i många avseenden mer förutseende än det allmänna. Det finns ju också så många invecklade sammanhang att ta hänsyn till. Det finns stora företag som förse vidsträckta bygder med ljus och kraft och som knappast kunna, förstatligas såsom sådana. Att genomföra ett förstatligande av endast deras kraftförsörjning kan inte heller gå för sig, emedan den har en avgörande betydelse för företagens egen drift.
Det är således, herr talman, så många synpunkter och invecklade sammanhang, som man bör ta hänsyn till i detta fall att jag för min del måste komma till det resultatet, att ett fullständigt förstatligande är något som man visserligen kan se vid perspektivets slut, men som man måste betrakta som e utveckling på mycket lång sikt. Men samtidigt är-det ju som jag n ss franilhöll uppenbart, att i en sådan här utredning måste frågan om det sfiatli a infl -i tandet vara med som ett alternativ, som man inte kan. bortse ifrån g y
Jag har för min del också läst statsutskottets utlåtande på detta sätt J har inte läst det så, som herr J. B. Johansson uppfattar det som en r k i ag dation av ett förstatligande till varje pris utan endast somien rekome OrdmfçnÉV en utredning, där detta alternativ måsite vara med men (som ingålliiiiildå boen
över öranleda ett ° i - - - - - - det kallats här, undegedlgliiliåglr-riiiålsišt: fliirlefillasadan doktnnar socliaihsenngi som
