48 Nr 17. Onsdagen den 6 maj 1942.
Ang. statsbidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. (Forts) för att åstadkomma nya lokaler. De räkna med rätta med att man numera kan få ett mera allmänt stöd för en sådan verksamhet, och ett sådant krav är berättigat.
Jag tycker inte att man behöver resignera inför frågan om de belopp det här är tal om. Det är föreslaget i propositionen 1.5 miljoner kronor som bidrag och 1.5 miljoner kronor såsom lån. Man måste nog konstatera, att det är blygsamma belopp, när det gäller ett så vittomfattande verksamhetsområde som det här är fråga om, men man kanske kan nöja sig med detta, om man tar fasta på departementschefens uttalande, att det är fråga om en början under nästa budgetår och att verksamheten måhända måste begränsas med hänsyn till tillgången på byggnadsmaterial och möjligen också på arbetskraft. Eljest lära nog tre miljoner kronor per år för detta ändamål visa sig vara alltför knappt tilltagna. Jag tycker inte att man behöver tveka inför storleken av detta belopp, då vi säkerligen inom den närmaste framtiden komma att ta ståndpunkt till frågan om vårt försvar och alldeles säkert också besluta en försvarsplan, som går ut på att vi inom de närma-ste fem åren skola offra 3,800 miljoner för det ändamålet. Om vi under samma tidsperiod, alltså fem år, skulle offra 15 miljoner för att stärka den inre fronten - det anser jag nämligen kommer att göras, om vi skapa ändamålsenliga lokaler åt sådana olika organisationer - är detta säkerligen något som Sverige har råd med även i nuvarande tid.
Herr talman! Jag ber med dessa ord att få yrka bifall till utskottets förslag.
Herr Ström, Torsten: Herr talman! Jag begärde egentligen ordet för att besvara en fråga, som herr Karlsson i Munkedal ställde. Herr Karlsson i Munkedal har tillsammans med några andna kammarledamöter väckt en motion, vari han hemställt, att riksdagen ville uttala sig för att de olika folkrörelsernas lokalföreningar i regel borde taga initiativet till lokalfrågans lösning .samt ställa sig som företagare. Utskottet har icke kunnat undgå att finna motionärens synpunkt värd beaktande. Det är på denna punkt herr Karlsson nu vill ha ett förtydligande.
l regel blir det ju så, att dessa organisationer komma att söka sig till de kommunala myndigheterna för att där upptaga ett resonemang med dem om huruvida man i orten skall åstadkomma en samlingslokal. Finns det då intresse hos de kommunala institutionerna, är det inget hinder för .att initiativet tages från der-as si-da. Skulle denna initiativkiiaft saknas, böra ju organisationerna ha rätt att taga initiativet. Utskottet menar alltså. att det här finns möjlighet för båda parter att uppträda såsom initiativtagare. Inom avdelningen voro vi, när vi behandlade denna fråga, -av den uppfattningen, att initiativet kan i lika stor eller ännu större utsträckning ligga hos organisationerna som hos kommunerna.
Med-an jag har ordet vill jag, herr talman, också -säga några ord till reservanten herr Björkman. Herr Strand h-ar redan talat om. storleken av det belopp det här gäller och om att det är fråga om ett årsbidrag på en och en halv miljon kronor - den andra delen av anslaget skall ju utgå såsom lån. Det kan väl inte på något sätt rubba det statsfinansiella läget, om man skulle bifalla propositionen och för nästa budgetår ställa ett dylikt belopp till förfogande för detta ändamål. Det statsbidrag, som skall utgå till de organisationer, som eventuellt tänka sig bygga samlingslokaler, är maximerat till 25 procent, resten få föreningarna eller kommunerna själva bidraga med. Om en sådan byggnadsverksamhet skulle sättas i gång, skulle det betyda, att det för byggnadsarbetarna skapades rätt god-a arbetstillfällen, varvi-d kommuner och enskilda skulle bidraga med 7 5 procent av kostnaderna.
Jag ber med (loss-a. ord, herr talman, att få yrka bifall till -statsutskottets förslag.
