Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/243

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Onsdagen den 13 maj 1942. Nr 18. 57

Föredrogs ånyo andra lagutskottets utlåtande nr 28, i anledning av väckta

Ang. expro motioner angående expropriation och förköpsrätt av jord för komplettering av prfativn m-m-

ofullständiga jordbruk.

Andra lagutskottet hade till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 146 i första kammaren av herr

Andersson, Alfred, och herr Hansson, Sven, och nr 197 i andra kammaren av

herr Svensson i Ljungskile.

l motionerna, vilka voro likalydande, hade föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa, att förslag till expropriation och förköpsrätt av jord, som behövdes för komplettering av ofullständiga jordbruk, snarast måtte föreläggas riksdagen.

Utskottet hade i det nu föreliggande utlåtandet på anförda skäl hemställt, att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville dels, efter verkställande av den ytterligare utredning, som kunde anses erforderlig, för riksdagen framlägga förslag till lagstiftning om expropriation av mark för stärkande av ofullständiga jordbruk, dels ock låta verkställa utredning av frågan om förköpsrätt av jord för samma ändamål samt för riksdagen framlågga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Enligt en vid utlåtandet avgiven reservation hade herrar Tamm, Wistrand och Håstad ansett, att utskottets utlåtande bort hava den lydelse, reservationen visade, slutande med en hemställan, att motionerna nr 146 i första kammareiä och nr 197 i andra kammaren icke måtte föranleda till någon riksdagens âtgär .

Herr Tamm: Herr talman! Av den avgivna reservationens relativt stora omfång skulle man närmast kunna få det intrycket, att reservanternas uppfattning i mycket hög grad skiljer sig från utskottsmajoritetens. Så är emelleilcilrtirl) inte fallet, ty i mångt och mycket tror jag nog att man förstår var-andra ra ra.

Ungefär samma motioner, som nu behandlas här och i vilka man begär en utredning angående- möjligheterna till expropriation och förköpsrätt av jord för komplettering av s. k. ofullständiga jordbruk, väcktes även vid förra årets riksdag. Då avstyrktes de av utskottsmajoriteten, men en reservation för bifall avgavs. Första kammaren antog utskottets förslag och andra kammaren reservationen.

for komplet tering av ofullsfindiga jordbruk.

u ha vi reservanter i år ställt oss på precis samma ståndpunkt som ut skottsmajoriteten gjorde förra året. Vi ha av samma skäl, som utskottet i fjol anförde, ansett en riksdagsskrivelse angående utredning vara onödig, då frågan redan är förem°ål för Kungl. Maj:ts prövning. Ingenting har heller enligt vår mening under are-t inträffat, som kunnat motivera en åsiktskantring på denna punkt. Utskottets inställning i år förefaller därför vara mera påverkad av beslutet 1 andrakammaren förra året än utav rent sakliga skäl.

- J ordbruksministern har vid upprepade tillfällen uttalat sitt stora intresse for -den-bety-delsefulla fråga som här beröres, och han har också klarlagt sin inställning till densamma. I den proposition angående egnahemsverksamheten, som framlades ar 1939, framhölls, att en av egnahemsverksamhetens viktigaste uppgifter just var att befrämja. en sanering av de många ofullständiga jordliruken. Dandetta var ett verkligt sainhällsintresse, måste man gå fram på alla ampliga vagar, och harvid ku°nde aven en försiktigt tillämpad expropriation, meéafde deollaftemefltsßhefell, llfïgfllgång möjligen behöva tillgripas, men han strok också under, att detta givetvis endast finge ske under förutsättning att