26 Nr 19. Onsdagen den 20 maj 1942.
-Ang. Iämnat understöd åt tidskriften Friskt Folk. (Forts.) vinst från detta företag, utan ett eventuellt överskott skall användas för hälsofrämjande åtgärder.
Då sålunda från Kungl. Maj:ts sida någon avsikt icke förelegat att på en ornvag stödja gymnastikförbundet som organisation, har ett av. huvudmotiven for konstitutionsutskottets anmärkning förfallit. Utskottet gör emellertid en del uttalanden, som tarva ett klarläggande från min sida.
Först vill jag något uppehålla mig vid de sakliga motiven för de klandrade, åtgärderna. Syftemålet med dessa har varit att bland de i affärsverken anställda göra propaganda för förbättrad hygien och att sprida kännedom om hälsolivets regler. Tidskriften Friskt Folk vill verka i sjukdomsförebyggande riktning och genom maningar till ett sunt liv förbättra folkhälsan. Idén är att det under alla förhållanden mås-te vara bättre att söka hindra uppkomsten av sjukdomar än att ställa sig i efterhand och söka bota, sedan skadan en gång är skedd. I förevarande sammanhang är det ett gemensamt intresse för de statliga verken och deras personal, att hälsotillståndet bland de anställda är det bästa möjliga. Propagandan för sjukdomsförebyggande åtgärder tjänar alltså här det dubbla syftet att dels främja vederbörande verks. och därmed statens intresse att minska utgifterna för läkarvård och sjukersättningar, dels att utgöra ett led i välfärdsanordningarna för personalen.
Att det härvidlag är fråga om ett spörsmål av betydande ekonomisk räckvidd står klart, om man erinrar om vilka väldiga kostnader sjuklighet bland de statsanställda medför, en sak som flera gånger i olika sammanhang har varit på tal, bl. a. i anmärkningar från istatsrevisorernas sida. Enligt gällande lönereglementen äro statstjänstemännen berättigade att under sjukdom få sina sjukvård-skostnader helt eller delvis täckta samt att även erhålla viss lön. Beräkningar, gjorda av 1936 års lönekommitté, visa att kostnaderna för sjukvård vid kommunikationsverken uppgå till omkring 30 kronor per år och befattningshavare. En sjukvårdskostnad av denna storleksordning innebär exempelvis. för statens järnvägar en utgift av i runt tal 900,000 kronor. Av vida större betydelse rent ekonomiskt äro emellertid de löneutgifter, som staten under sjukledigheter får vidkännas utan motsvarande arbetsprestation. Vid statens järnvägar räknar man i medeltal med omkring 17 sjukda-gar om året per befattningshavare, vilket, med 1940 års personalstat till underlag, kan beräknas innebära en samlad årslönesumma utan motsvarande arbetsprestation av i runt tal 4 miljoner kronor. Sammanlagt åsamkas alltså statens järnvägar en årlig kostnad för sjukvård och sjuklön på inemot 5 miljoner kronor. För att inte tynga framställningen skall jag icke återge siffror från andra verk, men det finns goda skäl att antaga, att siffrorna för de övriga kommunikationsverken äro i stort sett analoga. Betydelsen för samhället av sänkt sjukdomsfrekvens framgår också av de enorma utgifter samhället som helhet får ikläda sig för olika slags sjukvårdsverlrsamhet. Enbart den sjukersättning som utgår genom sjukkassoma, som dock endast omfatta en del av landets innebyggare, uppgår till i runt tal 50 miljoner kronor om året, och den sammanlagda kostnaden för den slutna kroppssjukvården uppgår till åtskilligt över 200 miljoner kronor om året. I betraktande av vilka värden som här stå på spel måste det anses angeläget att främja allt, som kan förbättra hälsotillståndet bland de statsanställda. En väl planlagd och välskött skriftlig propaganda måste härvidlag ha en» betydelsefull uppgift att fylla. Konstitutionsutskottet gör ej heller några uttalanden, som innebära klander mot den ifrågavarande tidskriftens program eller innehåll. Dess vederhäftighet garantera-s för övrigt enligt min mening av den samling av framstående representanter för social verksamhet som utgör redaktionskommitté. Inom denna finnas även representanter för medicinalstyrelsen, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.
