64 Nr 19. Onsdagen den 20 maj 1942.
Lagförslag ang. uppfinningar av betydelse för rikets försvar m. m. (Forts) att detta vore mindre olyckligt att man i så fall finge kosta på sig en utgift för inlösningen. Inlösningen måste dock föregås av en sakkunnig utredning som klarlägger vad denna metod och uppfinning verkligen är värd innan in: lösningspriset erlägges. i
Den risk, som skulle kunna, föreligga, för illojal trafik, därigenom att den. som fått en uppfinning inlöst, ändå genom bulvan skulle fortsatta att utöva densamma och därmed tilltvinga sig en ny inlösning, tror jag är ganska ringa. Men om det fallet skulle föreligga, så är hemligheten redan känd av den det är mest ömtåligt att röja den för, nämligen en illojal och obehörig, eventuellt utländsk part. Då finns åter den möjligheten att låta den patentansökan, som staten lagt in, få bli ett offentligt patent. Det hemlighetsröjande. som då åstadkommes, är enligt min mening så ofarligt att man lugnt kan ta den risken. Jag tror sålunda att man i själva verk-et har större möjligheter att hemlighålla det man icke vill yppa genom att hemliga patent-icke finnas. just därför att man, om hemliga patent finnas, kan tvingas till ett publicerande därav för dem, som man kanske måste anse vara mest obehöriga.
J ag vill också påpeka, att det hemliga pateiitet för andra uppfinnare medför en olägenhet, som är rätt allvarlig, nämligen att, när denna lag en gång slopas, alla andra bestämmelser också komma att slopas, medan de hemliga patent, som staten har uttagit, komma att kvarstå och naturligtvis verka såsom hinder för andra uppfinnare. Denna situation föreligger däremot icke, om institutet med hemliga patent finnes, ty om det i så fall föreligger en patentansökan från staten av tidigare datum än en ansökan från någon annan uppfinnare, så uppstår det, när hela lagen slopas, ett vanligt konkurrensförhållande, ett s. k. kollisionsförfarande, och patentansökningarna bli i vanlig ordning prövade. Eventuellt kan en senare inkommen patentansökan avseende samma uppfinning då modifieras så, att den icke kommer i kollision med den tidigare inlämnade ansökan, ooli därigenom få ett värde i uppfinnarens hand. Man får sålunda härigenom ett förfarande, som på ett helt annat sätt tillgodoser den lojale uppfinnaren, som eventuellt kan ha kommit in med sin ansökan senare än staten.
Jag vill sålunda understryka, att man med detta institut om hemliga patent icke vinner den sekretess, som man har åsyftat att nå med förslaget därom, utan i vissa fall står sämre ställd, än om detta institut icke funnes, samt att risken för staten att eventuellt behöva göra utgifter för inlösen är ganska ringa. Den kan förekomma i vissa fall, och då kan utgiften måhända vara fullkomligt skälig, eftersom uppfinn.aren kan ha nedlagt kostnader och utfört arbete på sin uppfinning. I andra fall kan den enligt min mening undvikas. Jag tror därför att det vore vida lyckligare för hela den fråga det här gäller och även för d-estatliga myndigheterna, om man helt slopade de hemliga patenten, som ju ha en psykologiskt mycket ogynnsam inverkan på vårt näringsliv. En uppfinnare reagerar i allra högsta grad emot denna tanke att det finns något som heter hernliga patent. Jag ber er, mina herrar, komma ihåg att om ni i Nordisk Familjebok slå upp ordet patent och se efter, vad det innebär, så skola ni finna, att ett patent är ett öppet brev. Och att införa något, som kallas för hemligt öppet brev, tycker jag är en ganska stötande contradictio in adjecto. Här kan den undvikas, och då bör den undvikas! -
Herr talman! Jag yrkar i första hand bifall till -herr Gezelius reservation och i andra hand bifall till herr Siljeströms reservation.
Herr Siljeström: Herr talman! Med anledning av herr statsrådets och chefens för justitiedepartementet yttrande vill Jag papeka.- att V1 tyck-ffs vara eniga om att de olika metoder, som vi föreslagit, leda till samma mal, men
