Onsdagen den 27 maj 1942. Nr 21). 29
Ang. åtgärder för bostadsprodukticrnens främjande m. m. (Forts.) om byggnadsarbetarnas jätteinkomster - vid taktäckningar i Bussjö eller på annat arbete för jordbrukets behov - eller också av politiska spekulationer syftande till att, samtidigt som man vill komma åt byggnadsarbetarna, söka komma regeringens socialdemokratiska ledamöter, enkannerligen socialministern, till livs. J ag har nämligen svårt för att tänka mig, att det skulle kunna vara obekant för våra jordbrukare, även om de sitta den mesta tiden av året i riksdagen, att byggnadskostn-aderna icke utgöras av enbart byggnadsarlåetarlöner. Dessa utgöra förmodligen i allmänhet den mindre delen av kostna erna.
Enligt en av Svenska byggnadsträarbetareförbundet verkställd statistisk undersökning, avseende de fyra lägsta lönegrupperna inom avtalsområdet, fördela sig kostnaderna och utvecklingen av dessa sedan krigsutbrottet på följande sätt:
- »För bostäder utgjorde enligt socialstyrelsens beräkningar lönen för de egentliga byggnadsarbetarna, innefattande grovarbetare, träarbetare och murare, 23 procent av totalkostnaderna, medan m-aterial, installationer och administrationskostnader gingo på 77 procent. Dessa siffror h-a förskjutits så att den 1/4 1942 de egentliga byggnadsarbetarlönerna utgöra 20 procent och de övriga kostnaderna 80 procent av de totala kostnaderna.
För kreatursstallar av trä med ytterväggar av tegel utgjorde de egentliga byggnadsarbetarlönerna 27.2 procent av totalkostnaderna och övriga kostnader 72.8 procent. Förskjutningen sedan krigsutbrottet ter sig så, att arbetslönerna sjunkit till 23.1 procent och övriga kostnader stigit till 76.9 procent.
Beträffande logar av trä h-a de egentliga byggnadsarbetarlönerna tidigare utgjort 29 procent av totalkostnaden och övriga kostnader 71 procent. Sedan krigsutbrottet har utvecklingen gått i den riktningen, att arbetslönerna nu utgöra 24.7 procent av totalkostnaderna och övriga kostnader 75.3 procent.
lndex för arbetslönerna är 112 procent. För övriga kostnader är det för boStader 134.1 procent, för stallar 138.4 och för logar 140.8, alltså en märkbar flcåršårrjutning nedåt för arbetslöner och uppåt för material och övriga kost Det kan helt säkert icke heller ha. förbigått någon, som läst den kungl. propositionen, att fyra femtedelar av kostnadsökningen sedan krigsutbrottet komma på materialfördyringar, medan endast en tolftedel kommer på höjda arbetslöner. Vill man nå ett verkligt resultat genom en attack mot de stigande byggnadskostnaderna, synes den sålunda böra i första hand riktas mot de faktorer, vilka föranlett den mera betydande kostn-adsstegringen nämligen de fyra femtedelarna. Visserligen bjuder klokheten vid krigföring ,att man skall söka sig fram efter »minsta motståndets lag" en regel som säkerli en måste trotsas, om man skall ge sig i kast med de fyra femtedelarna ty bâkom dem llggål mycket av det, som man på borgerligt håll egentligen åldrig har velat ga #111 kamp emot, nämligen spekulationen. Att utnyttja alla möjligheter i Ûnda- 0011 Eoöfi üder, oavsett vem det går ut över det är en helig princi för många även i våra dagars Sverige. Det är ingen lätt uppgift att å, til] Sån-ms mot deras förskansningar, och det är framför allt icke lika o šlärt tt deltaga i korståget mot byggnadsarbetarna. Nu är det emdllgrtd bsom ll Samling i föreliggande ffåga, och om det bakom samlingen li le orgérlig och allvarlig vilja att söka bringa ned byggnadskostnaderna leiålraarfië byggnader på landsbygden utan överhuvud taget så hoppas jag att den icfie vajer för svårigheterna utan i första hand går till attack där ilet rkl frlålïllrfåiïlsdgåsgållfi: att Kinna i°sådant- syfte. Attacken mot byggnådsarbetariir: i få; valplattformfiliëïïlhaåâëaiâï. eljest tolkas sa att de borgerliga äro ute efter en
